Jimmie, dina hårda tag hjälper inte mot brott
Debattören: En unken människosyn och faktaresistens
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2019-07-22 | Publicerad 2019-07-11
DEBATT. Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson inledde sitt tal i Almedalen med att utmåla Sverige som ett rättsosäkert land i förfall. Att det är just den bildsättningen av Sverige Åkesson valde att måla upp är lika väntat som att han några minuter senare skyller utvecklingen på de “vänsterliberalerna”, som enligt honom inte vågar ta krafttag mot kriminaliteten och otryggheten.
Sanningen är dock att det är den kriminalpolitiken som Sverigedemokraterna förespråkar som leder till ett otryggare Sverige.
Kriminalpolitiken ska motivera ex-interner till att leva ett bättre liv genom att skapa framtidstro och hopp. En human kriminalpolitik är en politik vars syfte är rehabilitering, inte hämnd.
Sverigedemokraternas politik verkar i stället vara ett ohederligt försök att locka rädda väljare i deras sökande efter trygghet. Man kan tycka att svenskars rädsla för att utsättas för brott är ett problem i sig, men den rädslan kommer inte försvinna genom en symbolpolitik.
Tryggheten kommer inte hittas i Sverigedemokraternas faktaresistenta politik, utan i en human rättspolitik som gör skillnad på riktigt.
Åkessons omoderna sätt att se på straffets roll är ovärdig en partiledare i tvåtusentalets Sverige, och likaså är Sverigedemokraternas politik på området.
Partiet går gång på gång ut med utspel som är så pass ogenomtänkta att man kan tro att de är uppfunna av en tonårskille som precis börjat läsa Leif GW Perssons böcker.
Bland annat vill Sverigedemokraterna införa breda straffskärpningar, införa livstidsstraff utan någon möjlighet till frisläppning och även möjligheten att placera brottslingar i andra länders fängelser med motiveringen att Sveriges fängelser har en för hög standard.
Dessa förslag vittnar inte enbart om Sverigedemokraternas unkna människosyn, utan även om deras faktaresistens.
Att straffa människor hårt och i synnerhet att sätta dem i fängelse har visat sig öka, snarare än minska, risken för att de ska begå brott igen. Fängelsevistelsen tillfogar också skada i form av social utslagning och stigmatisering.
Idén om individualprevention slår således ofta tämligen fel: genom att hålla människor som begått brott inlåsta tillsammans ökar risken för att de ska begå nya brott. Även de allmänpreventiva effekterna av bestraffningen är små.
I diskussionen kring brott och straff är det först och främst viktigt att slå fast följande: vad är straffets syfte?
Frågar man Åkesson är chansen stor att han kommer svara att straffets syfte är att skrämma människor från att begå brott och att straffet finns till för att hämnas på individen som begått brottet. Ett öga för ett öga.
Man kan fråga sig om det är rimligt att upprätthålla ett system för vedergällning, om konsekvenserna av det blir ytterligare lidande och skada. Enligt vedergällningsprincipen bör människor straffas för att de gjort sig förtjänta av straffet, alldeles oavsett vilka konsekvenser det får i framtiden.
Det är klart att man från politikens håll kan flexa sina muskler genom att försöka straffa bort brottslighet med inhumant långa fängelsestraff och sämre levnadsvillkor för intagna, men det kommer inte funka.
Det står sedan länge klart att hårdare straff och hårdare tag inom kriminalpolitiken inte leder till en minskad brottslighet. Kunskap, effektivitet och välvilja ska vara ledstjärnor för kriminalpolitik. Detta kan göras genom att bland annat erbjuda utbildning och arbete under tiden i fängelset samt genom att erbjuda stöd till individen efter avtjänat straff.
Det är med vad Åkesson kallar "vänsterliberal" politik vi erbjuder individer som hamnat på samhällets skuggsida ett alternativ från brottsligheten och hindrar nya brott från att begås. Inte med hårda tag eller hårda ord från Almedalsscenen.
Simona Mohamsson, Förbundsordförandekandidat LUF
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.