Sänkt reduktionsplikt försvårar för företagen
Hagainitiativet: Sex av tio kommer få problem att klara miljömålen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2023-02-27 | Publicerad 2023-02-26
DEBATT. Inom kort förväntas regeringen presentera sitt förslag på ny reduktionsplikt. Fokus i debatten har hittills, förutom den uppenbara effekten på Sveriges klimatmål, varit ensidigt fokuserad på ”pumppriset”.
Perspektiven behöver breddas och i en ny undersökning kan Hagainitiativet visa att 60 procent av stora svenska företag på börsen får svårare att nå sina klimatmål vid en kraftig sänkning.
Under den gånga valrörelsen seglade reduktionsplikten, inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel, upp som en av huvudfrågorna.
När den nya regeringen tillträdde aviserades att reduktionsplikten ska sänkas till EU:s lägstanivå från den 1 januari 2024.
Både under och efter valrörelsen har reduktionsplikten i huvudsak diskuterats utifrån två perspektiv. Dels hur mycket en sänkning kan bidra till att sänka priset på drivmedel. Dels hur en sänkning skulle påverka möjligheten att nå Sveriges klimatmål.
Vi anser att den kommande lagstiftningsförändringen behöver diskuteras bredare än så och därför har vi undersökt hur en kraftigt sänkt reduktionsplikt skulle påverka svenska börsbolags egna klimatmål.
Resultatet visar tydligt att det är ett perspektiv som måste beaktas eftersom 60 procent av företagen svarar att en kraftig sänkning skulle försvåra deras klimatmål.
På vilket sätt skulle då näringslivets klimatarbete försvåras? Företagen har själva fått ge exempel på hur en förändring skulle påverka klimatmålen konkret.
De främsta anledningarna är att utsläppen i företagens transporter skulle öka och att företagets hållbarhetspolicy med krav på förnybart skulle bli svårare att uppfylla både internt och i värdekedjan.
Dessutom skulle billigare fossila drivmedel leda till försämrad konkurrenskraft för aktörer som vill ställa om och i stället gynna aktörer som saknar fokus på hållbarhet. Även risken att tagna investeringsbeslut som bygger på reduktionsplikten kan påverkas lyfts som ett svar.
Det är självklart också intressant att se på svaren bland de 40 procent som inte ser att en förändrad reduktionsplikt skulle påverka deras klimatmål.
Dessa anger bland annat att deras fordonsflotta i mycket hög grad är eller planeras bli elektrifierad eller att en väldigt liten del av verksamheten sker i Sverige. Ett annat perspektiv som lyfts är att en väldigt liten del av verksamhetens utsläpp kommer från transporter.
Rapporten syftar inte till att belysa åsiktsskillnader i synen på reduktionsplikten eller resonera kring framtida nivåer av inblandning. Syftet är helt enkelt att ge en ögonblicksbild av hur näringslivet skulle påverkas.
Näringslivet har en nyckelroll och är den motor som driver klimatomställningen framåt. Det är bekymmersamt om kommande lagstiftning försvårar för företag att nå sina mål.
Förhoppningsvis kan denna rapport leda till att diskussionen breddas inför att den nya lagstiftningen ska tas fram. Tempot i Sveriges klimatomställning måste öka – inte minska.
Nina Ekelund, generalsekreterare Hagainitiativet
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.