S kastar sten i glashus om reduktionsplikten
SD: Redogör för ert eget förslag innan ni anklagar oss för löftesbrott
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-02-17
DEBATT. Konkurserna bland svenska företag låg – efter åtta år av Socialdemokratiska regeringar – rekordhöga nivåer i slutet på förra året. Tyvärr kan vi se att den negativa trenden fortsätter.
Enligt uppgifter från kredit- och affärsinformationsföretaget UC har konkurserna under januari ökat med 150 procent inom transportsektorn, vilket innebär en dubblering av antalet konkurser i jämförelse med januari månad de senaste tio åren.
Det är för oss uppenbart att de orimliga drivmedelspriserna, som är ett resultat av Socialdemokraternas reduktionsplikt, nu slår igenom med full kraft inom transportsektorn.
Vi har från Socialdemokraterna fått höra att vi svikit vårt vallöfte om sänkta drivmedelspriser. Att Socialdemokraterna i sin budget föreslår höjda drivmedelsskatter och chockhöjd reduktionsplikt från 2024 talas det dock tyst om.
Sverigedemokraterna drev i budgetförhandlingarna på för sänkta drivmedelsskatter med 7 miljarder och kraftigt ökade reseavdrag. Vi är dock långt ifrån nöjda med detta.
Senast den 1 januari 2024 men allra helst tidigare ska reduktionsplikten sänkas till EU:s miniminivå, vilket kraftigt kommer att sänka priset framför allt på diesel.
Detta är centralt nu när de ökade transportkostnaderna drivit på inflationstrycket i ekonomin, likväl som ökar antalet konkurser inom transportsektorn.
Vi Sverigedemokrater har ända sedan reduktionspliktens införande framhållit att reduktionsplikten gör bränslet dyrare utan att det blir någon större skillnad för miljön samt att reduktionsplikten riskerar försämra konkurrensmöjligheterna för svenskt näringsliv, likväl som att den slå hårt mot framför allt alla medborgare som bor utanför storstäderna.
Under den tidigare Socialdemokratiskt ledda regeringen röstade alla riksdagspartier i juni 2021, utom Sverigedemokraterna, för en tidsplan som skulle innebära en upptrappning av reduktionsplikten till år 2030.
Den årliga stegvisa höjningen skulle innebära att reduktionsplikten för bensin blir 28 procent och för diesel 66 procent till 2030.
En orimlig målsättning som det visade sig redan våren 2022. Detta då en riksdagsmajoritet tvingades rösta för en pausning av reduktionsplikten. Vi lade vid samma tillfälle förslaget att sänka reduktionsplikten till 5 procent för diesel och 2 procent för bensin. Detta förslag vann inte gehör från de övriga partierna.
Efter omfattande förhandlingar efter valet mellan samarbetspartierna SD, M, KD och L nåddes en överenskommelse om att sänka reduktionsplikten till EU:s miniminivå senast den 1 januari 2024. Det är för alla och en var uppenbart att det inte var Sverigedemokraternas huvudlinje.
Nu är emellertid ”bollen i rullning” och vi kommer i de vidare samtalen och diskussionerna med regeringen att trycka på i frågan om att tidigarelägga sänkningen.
Vår argumentation är klar – vi värnar Sveriges medborgare och svensk transportindustri framför enskilda oljebolag som investerat i biodrivmedelsanläggningar.
När det kommer till alternativet från den socialdemokratiska oppositionen bör det nämnas att det var S som införde reduktionsplikten i Sverige.
Det är sålunda de som är ansvariga för att vi har en reduktionsplikt som är den mest extrema i hela världen, vilket också sammanfaller med att Sverige är det land som har högst priser på diesel.
I detta sammanhang ska läsaren komma ihåg att nettoeffekten av att ersätta fossila drivmedel med biodrivmedel är omdebatterad och härleds till komplicerade analyser som kan vara unika för varje enskilt drivmedel. Ofta finns ”dolda” utsläpp i produktionsprocesserna för biodrivmedel, direkt eller indirekt, vilket innebär att utsläppsminskningarna i ett systemperspektiv i själva verket blir mindre än vad som redovisas.
Det ska också läggas på minnet att Sverige knappt står för en promille av världens utsläpp.
Sverige har inte råd med en politik som driver fram världens överlägset högsta priser på transport. Denna politik slår undan benen för transportnäringen, de areella näringarna, skadar hushålls privatekonomi och driver på en skadlig prisinflation.
Reduktionsplikten måste snarast ned till EU:s miniminivå. Detta är dock inte socialdemokratisk politik. Socialdemokraterna vill fortsatt ha en reduktionsplikt på 28 procent för bensin och 66 procent för diesel till år 2030. Socialdemokraternas alternativ för Sveriges medborgare och svensk transportindustri är drivmedelspriser som kommer att spränga 30-kronorstaket.
När Socialdemokraterna och deras vänsterkamrater skriker om löftessvek bör det vara klädsamt att redogöra för deras eget alternativ – att kasta sten i glashus är inte att rekommendera.
Martin Kinnunen, miljöpolitisk talesperson, riksdagsledamot (SD)
Thomas Morell, trafikpolitisk talesperson, vice ordförande i trafikutskottet (SD)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.