Nej, stillasittandet är det stora bekymret

Replik i frågan om att kvarg och hårdträning hotar vår hälsa

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2017-07-21

REPLIK. I en debattartikel nyligen togs ett viktigt ämne, ätstörningar som
drivs på av ett osunt förhållande till mat och träning, upp.

En del av debattörernas budskap lätt kan missuppfattas av läsarna och detta behöver belysas. Det stora problemet i Sverige i dag är att människor både rör sig för lite och tränar för lite.

Ställer du det problemet i förhållande till problemet ätstörningar ur ett samhällsperspektiv så är det ingen tvekan om att just inaktiviteten är betydligt större!

Den data på fysisk aktivitet debattörerna presenterar är självrapporterad och därmed med största sannolikhet en grov överskattning. Objektivt mätt fysisk svensk aktivitetsdata visar att endast sju procent når upp till dagens rekommendationer för fysisk aktivitet, trots att drygt 60 procent själva uppger att de når rekommenderade nivåer av fysisk aktivitet.

Därutöver visar objektivt mätt data att mängden fysisk aktivitet minskar markant från 9 till 15 års ålder och sen fortsätter, framför allt den mer intensiva rörelsen, att minska betydligt upp till 22 års ålder dit man har mätt hittills.

Således pekar den data vi har i dag snarare på att vi rör på oss för lite och att den största förändringen
sker främst i yngre ålder. ”Kvarg och hårdträning” som ett hot mot vår hälsa i dag är ett dåligt belagt,
men möjligt, hot mot en mycket liten andel av befolkningen. Däremot är fysisk inaktivitet och för lite
motion samt träning ett betydligt större hot för många fler.

Daniel Berglind, PhD på Karolinska Institutet
Jacob Gudiol, MSc i sportscience

Häng med i debatten – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.