Jämställt – för första gången: "Tecken i tiden"

Josefin Ulriksson/TT

Publicerad 13.57

OS i Paris blir det första med lika många kvinnliga och manliga deltagare. Sarah Sjöström, Michelle Coleman och Louise Hansson ska alla tävla där. Arkivbild.

För första gången i den olympiska historien kommer det i Paris-OS vara lika många kvinnor som män som tävlar.

– Det är ett tecken i tiden, säger Daniel Alsarve, docent i idrottsvetenskap och sakkunnig i jämställdhet.

128 år efter det första olympiska spelet, i Aten 1896, kommer det i årets OS vara jämnt fördelat mellan kvinnliga och manliga deltagare.

– Det visar på något vis att den Internationella olympiska kommittén har förstått värdet av att låta lika många kvinnor och män tävla. Det signalerar något positivt, säger Daniel Alsarve, docent i idrottsvetenskap och sakkunnig i jämställdhet, och fortsätter:

– Sen finns det alltid en risk att man blir nöjd, och reducerar jämställdhetsfrågan till att det bara ska vara jämnt antal. Fortfarande finns det ju väldigt olika förutsättningar för män och kvinnor på vägen in till ett OS.

”Speglar hur det borde vara”

Det går inte att slå fast att Paris-OS är jämställt, bara för att fördelningen mellan könen är jämn. Det säger Håkan Larsson, idrotts- och genusforskare.

– Andra faktorer spelar in. Man måste komma ihåg att OS är inte en sak utan en samling av flera olika idrotter, där förutsättningarna ser väldigt olika ut mellan idrotter – och mellan kvinnor och män i olika idrotter, säger Håkan Larsson.

Att lika många kvinnor och män tävlar i Paris ser han ändå som positivt.

– Jag tänker att det speglar de uppfattningar som finns om hur det borde vara. Antalet speglar på något sätt vilka möjligheter och förutsättningar man har. Det är positivt att det är lika många (kvinnor och män), det är en indikation på att det har förändrats sett över tid, fortsätter Larsson.

Och visst har det hänt saker. 1924, förra gången OS hölls i Paris, var bara fyra procent av de tävlande kvinnor. De var begränsade till sporter som ansågs lämpliga för dem, som simning, tennis och krocket.

”Positivt med sådana initiativ”

I OS 1928 i Amsterdam fick kvinnor tävla i friidrott för första gången, men åsynen av utmattade kvinnliga löpare efter finalen på 800 meter förskräckte manliga åskådare så mycket att kvinnorna blev uteslutna igen.

Fram till 1968 – 40 år senare – fick kvinnor inte tävla i något lopp som var längre än 200 meter.

De olympiska spelen i Paris 2024 kommer inte bara att innehålla lika många kvinnor som män, arrangören har också meddelat att man kommer ge mer framträdande plats åt damevenemang.

Till exempel har man lagt damtävlingar under helger, när fler tittar på tv.

– Jag tror det är viktigt. Det låter som bra initiativ, sedan får man alltid utvärdera hur det blir. Det är också en aspekt av jämställdhetsarbete historiskt sett, att ambitioner inte alltid har lett till det man har hoppats på. Men det är positivt att man tar sådana initiativ, säger Larsson.