De fattiga tiger i ett USA där de inte finns
Hur många vandrar i demonstrationståget? 1 000 personer? 1 500?
Det enda jag är säker på är att antalet poliser som bevakar dem är fler. Poliserna finns över hela staden, på hästar, motorcyklar, cyklar, golfbilar, i stora polisbilar, små, målade och civila. Och så går de till fots.
Demonstranterna är få men budskapen på plakaten många:
”Bostäder till hemlösa homosexuella ungdomar”
”Ja till hem och utbildning – nej till krig”
”Georgia kan inte växa utan invandrare”
”Låt oss kräva att Israel slutar skjuta barn”
”Revolution”
”Jag är arg som tusan!”
Längst fram går en kuf med tomteskägg och slår på en trumma. En karl som kallar sig Vermin Supreme – ungefär Den Högsta Ohyran – har en gummistövel trädd på huvudet. Jag pratar med honom, begriper inte vad han vill men förstår att hans fysik är god enär han inte får värmeslag i den fuktiga hettan.
I skuggan längs en husvägg står poliser. De är beväpnade med pistoler och långa träbatonger som det är korrektare att beskriva som påkar. Sergeant Jeff Clark säger att han inte vet vad det är för demonstration han väntar på, polisens uppgift är att se till att alla får utnyttja sina medborgerliga rättigheter oavsett vilka de är eller vad de vill.
Jag kan beskriva detta som att poliserna med påkar och ögonen dolda bakom solglasögon paradoxalt nog är en bild av ett tolerant samhälle där alla får höja sina röster. Det vore sant.
Det är också sant att demonstranterna blott är ett lustigt inslag under en vecka som präglas av Demokraternas konvent. Ockupera Wall Street-rörelsen har blivit en krumelur.
Tre gatsopare i gula neonvästar står på trottoaren och ser på demonstrationståget. Jag frågar vad de tycker.
– Vi får inte prata med dig på arbetstid, säger en av dem.
De tysta gatsoparna är bilden av ett samhälle där de fattiga, trots att de är så skrämmande många, är uträknade. De saknar stämma och finns därför inte. Det är också en sann bild.
Hur skulle stämningen vara om demonstranterna i stället hade några få krav med tyngd bakom? Om pajasen med gummistöveln föstes ut och in kom representanter för de 46 miljoner som lever under fattigdomsstrecket? Kanske skulle även gatsoparna tordas höja sina röster då.