Hånglet och kelet är knarkhormonernas fel
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-03-27
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Det hånglas och kelas på gator och torg. Överallt söks det efter partners med samma febrilitet som marskåta katters parningsiver.
Vi snackar kärlek. Amore. Ett ombesjunget och åtråvärt tillstånd som kan driva folk till självmord och ruin. Pengar, berömmelse, arbete, allt förlorar sin betydelse inför dess mytiska kraft. All you need is love, även om du i själva verket förvandlas till en tvångsneurotiker.
En artikel i Illustrerad Vetenskap förklarar äntligen varför: Allt är knarkhormonernas fel.
Serotoninhalten i blodet sjunker och blir 40 procent lägre är normalt. Därmed borde den förälskade bli deprimerad. Men nej, om känslorna är besvarade blir hon eller han i stället manisk och allt går ut på att vinna den utvaldas kärlek.
Euforin beror på att hjärnan fördubblar produktionen av fenyletylamin, ett ämne som liknar kemiskt amfetamin och ingår i många droger.
Samtidigt sprutar hjärnstammen ur sig dopamin, som ger samma lyckokänslor som en narkoman får när han tar sin fix.
Det förklarar varför den förälskade är lallande lycklig, oavbrutet talar om sin utvalda och tycker att personen är skitsnygg, medan man själv inte begriper någonting.
Förälskelse är rena rama hormonfesten. Jobbigt för kroppen, faktiskt borde den bryta ihop av utmattning redan efter några dagar.
Men icke.
De pigga små binjurarna bjuder på noradrenalin som stimulerar nervsystemet och ger mental energi.
Testiklar och äggstockar pumpar testosteron respektive östrogen till hjärnan vilket gör att de förälskade - ursäkta uttrycket - vill sätta på varandra. Oavbrutet. Vilket också är bra, för mannens spermier innehåller en schyst cocktail bestående av måbra-hormoner.
(Allt enligt artikeln i Illustrerad Vetenskap.)
Jepp, förälskade människor är med andra ord maniska, besatta, drogade på hormoner och kåta som kaniner.
Karln må sitta inspärrad på psykklinik, se ut som ett skogstroll och vara lika kul som en taxeringskalender från 1929, han är ändå vackrast och bäst i den förälskades ögon. Därför är det också meningslöst att försöka komma med varningar, goda råd eller ens en åsikt.
Redan i Havamal, levnadsråd från vikingatiden, insåg man detta och varnar för att lägga sig i kärleksaffärer. "För älskog lasta aldrig man skall sin nästa någonsin."
Den som inte vill eller kan hoppa på droghormontåget kan dock trösta sig med att grundskälet till varför människor blir förälskade är att vi behöver para oss med främlingar. Det är nyttigt för stammens genpool. Häpp! Mer romantiskt än så är det inte.