Lunchätarna är inga lodare – bara arbetslösa
Så här ser det förlovade landet ut för Alexandru, 42:
En grusig, blöt och smutsig parkeringsplats i Stockholm där Alexandru har ställt sin Mercedes, inköpt för 6 000 kronor. Han sover i baksätet, har sina ägodelar i bagageutrymmet och så har han levt i tre månader, sedan han miste sin plats på ett härbärge som Uppsala kommun inte längre ville betala för.
Alexandru kommer från Rumänien. Han är en kortväxt man med omsorgsfullt putsad tangorabatt och bakåtkammat hår, klädd i svart, tröjan har märket Dolce & Gabbana. Han är en av tusentals migranter som färdas upp till Sverige från södra Europa. De är början på en mäktig flod av arbetslösa, säger Arto Moksunen, enhetschef på Stadsmissionen.
Han uppskattar att 400–500 migranter sover ute i Stockholm, och de lär bli fler, för ”kurvan är jämt uppåtgående”. De började komma 2009, när finanskrisen slog till.
– De kan inget om Sverige, men de kan läsa statistiken. I Sydeuropa är arbetslösheten 25–50 procent, i Sverige nio. Här finns i alla fall en teoretisk chans att hitta försörjning.
Finner man inget jobb kan man samla flaskor eller tigga.
– Att samla flaskor kan ge 1 500 kronor i månaden, säger Moksunen. Det är en månadslön i Rumänien.
Många av dem som sitter på Stockholms trottoarer med utsträckta händer är romer i likhet med Alexandru. Men han vill inte tigga. Det är främmande för min karaktär, säger han.
Alexandru var väktare och bilmekaniker i Rumänien. Han var lantarbetare i Spanien. Han har jobbat sex månader i London. Likt en vrakspillra från den ekonomiska förödelsen i Europa har han nu sköljts upp på stranden i Sverige.
Han är EU-medborgare. Han tar fram det ena tummade dokumentet efter det andra som ska bevisa hans identitet och duglighet: ”Ambitiös, glad, trevlig, stark. Har erfarenhet i framför allt fysiska arbeten ...”
Arbetsförmedlingen hjälpte honom med tre månaders praktikplats som väktare i Uppsala. Sedan den tog slut har Alexandru sökt jobb. Socialen i Uppsala vill inte ge honom bidrag utan uppmanar honom att återvända till Rumänien.
– Där har jag ingen chans, säger han. Men här ... bara jag får arbete kan jag på några år spara ihop till en egen lägenhet.
Han har 300 kronor i kontanter och bensin för 200 kronor i tanken.
Frukost och lunch kan han äta gratis på Stadsmissionens nya mottagning Crossroads. Där får EU-medborgare och personer med permanent uppehållstillstånd i EU information om Sverige, där finns tolv datorer deltagarna kan låna 45 minuter åt gången. De kan använda Crossroads som adress om de väntar post.
Man kommer till lokalen via en bakgård på Nordenflychtsvägen i Stadshagen. Denna morgon träffar jag ryssar, ungrare, rumäner, polacker, marockaner och svarta män som kommer längre nerifrån Afrika, Ghana kanske. Arto Moksunen sprutar siffror:
70 procent har yrkesutbildning, 15 procent är akademiker.
75 procent av dem som kommer hit är män i åldern 21–46 år.
Bara åtta procent har varit hemlösa i sina hemländer.
De är inga lodare.
Några karlar sover i fåtöljer i ett samlingsrum, det är inte tillåtet att lägga sig på golvet. Ett inplastat A4-papper på glasväggen pryds av EU-flaggan och texten: ”Arbete och nya möjligheter för alla”.
Bogdan, en 44-årig polsk byggjobbare, berättar om sina påhugg. Förra året putsade han fönster. ”Det var vitt. Svensken betalade skatt för oss.” Han har hjälpt till att renovera hus och lägenheter. Han hyr ett rum i en villa tillsammans med en vän, det kostar 4 500 kronor i månaden. Han kan få påhugg för en dag, en vecka eller två. Arbetsdagarna är tolv timmar långa.
– Jag skulle vilja arbeta åtta timmar om dagen och leva som en ärlig människa.
Ungefär samma sak säger Alexandru när han visar sin bil på parkeringsplatsen. Han öppnar bakluckan och gör en gest mot ett blommigt påslakan och plastkassarna som fyller utrymmet.
– Jag är 42 år. Detta är mina tillhörigheter.
Han demonstrerar hur han kryper ihop i baksätet om nätterna.
– Jag tar vilket arbete som helst. Jag vill jobba!
Han tittar upp ur baksätets dunkel.
– Jag är en vanlig människa.
Till sist...
... ledningen för Telia Sonera -också bör få hjälp att söka nya arbeten. Lämpligtvis i polisstaten Uzbekistan där bolaget misstänks ha mutat sig till mobillicenser.
... den uzbekiske diktatorn Karimov snarast bör mista jobbet. Och han är inte berättigad till a-kassa.
USA:s finanskris blev hela världens
I augusti 2008 bröt -finanskrisen ut i USA och spred sig omedelbart till -Europa. Den månaden var 16,8 miljoner arbetslösa i EU-länderna. Sedan dess har de -ökat med nästan 10 mil-joner. I november 2012 -saknade drygt 26 miljoner arbete.
Arbetslösa från EU började sippra in till Sverige 2009. Stadsmissionen startade hjälpkontoret Crossroads den 1 mars 2011.