Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Vendela

Kolmonstret växer i Kina – godkände två kraftverk i veckan

Kina tar nu stora kliv mot mer kolkraft.

Diktaturen godkände under förra året byggandet av 106 gigawatt koleldad kapacitet.

Det motsvararar två stora kolkraftverk per vecka – vilket kan innebära katastrof för klimatet.

Men det finns några ljusglimtar i mörkret.

Följ ämnen
Koleldat kraftverk i Nanjing i Kina. Arkivbild.

Det är de dubbla budskapens tidevarv.

Kina räknar med en exceptionell acceleration vad gäller sol- och vindkraft – när året är slut kommer man ha ökat takten med 33 procent jämfört med förra året, som redan det innebar en enorm satsning.

Sammanlagt togs vindturbiner och solpaneler med 125 gigawatt i kapacitet i drift förra året – det är mer än Europa, Indien och USA tillsammans.

Det är lätt att bländas av kraften i det förnybara, där alla staplar strävar brant mot himlen. Rapporter från Internationella energibyrån IEA rapporter visar att förnybar energi kommer att vara världens främsta källa till elektricitet inom tre år.

Fortsätter växa

På ytan ser det bra ut. Men monstret nere i källaren fortsätter ändå växa. Den fula och smutsiga kolkraften, den värsta av alla fossila energislag, har gjort en rejäl comeback på senare tid.

Antalet nya kolsatsningar som godkändes förr året var det högsta sedan 2015, enligt bedömare. Kina gav klartecken för byggandet av ytterligare 106 gigawatt koleldad kapacitet, fyra gånger mer än ett år tidigare.

”Den hastighet med vilken projekt fick tillstånd att byggas 2022 var extraordinär”, säger analytikern Flora Champenois.

Siffrorna motsvarar byggandet av två kolkraftverk i veckan, om planerna sätts i verket. Men frågan är om de kommer att göra det och i så fall på vilket sätt.

För det är trots allt inte helt givet att den kolkraft som nu byggs kommer att användas fullt ut.

Kan vara reservkapacitet

Kina drabbades av en våg av strömavbrott hösten 2021 som ett resultat av brist på koleldad energi. Samtidigt led landet av en lång tids torka, vilket i sin tur ledde till en dramatisk minskning av vattenkraft. Kombinationen fick stora konsekvenser – Kina tvingades ransonera el.

Det vill man inte var med om igen, därav storsatsningen.

Men förhoppningen är också hos en del bedömare att många av de nya kraftverk som byggs bara kommer att utgöra reservkapacitet, att ta i bruk om Kina skulle hamna i en liknande situation framöver – vilket får beskrivas som troligt.

De som väljer att se att glaset som halvfullt i stället för halvtomt, hoppas också att den förnybara revolutionen ska gå så snabbt att kolet blir en allt sämre affär.

Det är en kamp mot klockan – kolanvändningen i Kina ökade med 3,3 procent bara förra året. Kina siktar på att landets koldioxidutsläpp ska nå en topp 2030 och vara koldioxidneutrala 2060, men hur det ska gå till är höljt i dunkel.

I dag är långt fler än 1 000 kolkraftverk i drift i landet. Det finns studier som visar hur all kolkraft skulle behöva slå igen senast 2040 för att klara tvågradersmålet. Det innebär ungefär ett avvecklat kraftverk var tredje dag.

Det finns många faktorer som avgör om vi klarar de klimatmål som satts upp, oavsett om det är 1,5, två eller något helt annat gradantal.

Monstret i källaren spelar ännu så länge dessvärre inte bara en huvudroll – det bultar på källardörren och vill upp.

Här finns senaste nytt om klimatet – varje
dag
Koldioxidutsläpp i miljarder ton, 1970–2021.