Varför är det så tyst från Iran?
Hittills har det varit märkligt tyst från Teheran efter Hizbollahledaren Nasrallahs död.
Är Iran på väg att sälja ut sin gamla allierade eller väntar de bara på rätt tillfälle att hämnas?
Risken finns att ett försvagat Iran gör allvar av sina planer att skaffa sig kärnvapen.
Ännu är det för tidigt att göra någon slutgiltig utvärdering. Men Israels osedvanligt lyckade attacker mot Hizbollah och dess ledarskikt kan vara på väg att stöpa om maktförhållandena i Mellanöstern.
Iran har länge styrt Israel-motståndet i regionen med hjälp av sina proxygrupper i Libanon, Syrien, Jemen och Irak.
Hizbollahs största bakslag
Nu har plötsligt Hizbollah, den sannolikt mäktigaste icke-statliga aktören i världen, råkat ut för sitt värsta bakslag sedan organisationen grundades på 80-talet. Stora delar av ledarskapet är utslaget av personsökarattackerna och den mytomspunne ledaren Hassan Nasrallah är död.
Iran har investerat otaliga miljarder kronor i att bygga upp Hizbollahmilisen och förse dem med avancerade vapen. Ändå är reaktionerna på det hårda slaget mot gruppen påfallande återhållsamma från ayatollorna i Iran.
Nasrallah dödades i fredags. Men fortfarande har Iran inte utfört någon hämndaktion.
Kaos och förvirring
Visserligen fortsätter Hizbollah att skjuta raketer mot Israel men väldigt få av dem är avancerade målstyrda robotar. Detta trots att Hizbollah tros förfoga över tusentals. Om man avfyrade tillräckligt många på en gång skulle man överväldiga det israeliska luftförsvaret och kunna orsaka stor skada i Israel.
Att det råder kaos och förvirring inom Hizbollah är lätt att förstå men för Iran borde det vara viktigt att visa någon form av konkret stöd för sin stödtrupp som man ägnat så mycket tid, kraft och pengar åt att bygga upp.
Svaghetstecken
Hur ska det annars tolkas av de övriga proxygrupperna som miliserna i Syrien och Hutirebellerna i Jemen?
Proxygrupperna är oerhört viktiga för Irans ställning som regional stormakt. Länder som ärkefienden Saudiarabien kommer att tolka det som ett märkbart svaghetstecken om Iran inte på något sätt agerar mot Israel.
När Israel bombade Irans konsulat i Damaskus tidigare i år svarade Iran efter några veckor med att skicka fler än 300 robotar mot Israel. Men man annonserade sin attack och gav därmed Israel möjlighet att skjuta ner de flesta av robotarna. Allt för att undvika en upptrappning.
Skulle man rikta en liknande attack mot Israel igen utan förvarning måste man räkna med ett kraftfullt svar från Israel. Därför kanske Iran inte vågar hämnas.
Möjligen har den islamiska regimen i Tehran svårt att bestämma sig för hur man ska agera utan att följden ska bli det storkrig i regionen som alla fruktar men samtidigt säger sig vilja undvika.
Folkligt motstånd
Kanske kommer svaret så småningom i form av ett terrordåd riktat mot israeliska intressen någonstans i världen. Ett judiskt center och Israels ambassad i Buenos Aires attackerades 1994 när en lastbilsbomb exploderade utanför. Iran pekades ut som skyldiga men det var agenter från Hizbollah som genomförde dådet.
Det inträffade drygt två år efter att Israel dödat den dåvarande Hizbollah-ledaren, Abbas al-Musawi. Sett i backspegeln var det knappast ett mord som på något sätt försvagade Hizbollah.
Ett skäl till att Iran tvekar att hämnas kan vara interna motsättningar inom ledarskapet och det mäktiga revolutionsgardet. Båda vet att det finns ett stort folkligt motstånd bland stora grupper i Iran mot det islamistiska styret. Kanske är regimen rädd att störtas om man dras in i ett storkrig med Israel.
Kärnvapen
Den förändring av maktförhållandena som Israels offensiv mot Hizbollah ser ut att ha åstadkommit kan också få långtgående säkerhetspolitiska följder.
Iran har länge anklagats för att försöka skaffa sig kärnvapen. Regimen nekar men världen anser sig ha överväldigande bevis för landets intentioner. Sedan Donald Trump sade upp kärnenergiavtalet 2018 har Iran ökat sin produktion av höganrikat uran.
Internationella experter varnar med jämna mellanrum att Iran bara är månader bort från att kunna bygga kärnvapen. Eftersom FN:s experter inte längre kan inspektera Irans kärnenergianläggningar som tidigare är det svårt att veta hur läget är.
Israel har tidigare haft planer på att attackera Irans kärnenergianläggningar. När allting nu går Israels väg kanske Netanyahu till och med är beredd att anfalla Iran.
Om den iranska regimen känner sin existens hotad ökar risken att man går vidare med kärnvapenplanerna. Syftet är att skaffa sig en säkerhetsgaranti och samtidigt utöka sin förmåga att hota Israel. När det gäller konventionell krigsföring är det uppenbart att Iran inte kan mäta sig med Israel.
Farlig förändring
Om Iran skaffar kärnvapen innebär det en mycket farlig förändring av maktbalansen i regionen. Då skulle Saudiarabien omedelbart också börja utveckla atomvapen.
Så även om det den närmaste tiden är tyst från Iran är det ingen garanti för att vi inte får se en farofylld upptrappning längre fram.