Han förkroppsligar Europa - men vågar inte återvända

Peter Kadhammar

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Publicerad 2014-01-29

Mitt på scenen står en ensam svart flygel. Ljussättningen i fonden är magiskt blå, ljuset skapar en känsla både av frid och feststämning. Något alldeles speciellt väntar publiken i det fullsatta Konserthuset.

En del har noter med sig för att också med fingret och ögat följa musiken.

András Schiff träder in från höger. En kraftig applåd hälsar honom. Med rak rygg går han fram till flygeln, b­ugar sig för publiken, sätter sig och börjar spela.

Nu är ryggen något böjd och benen alldeles stilla. Han sitter med fötterna ­parallellt och tätt ihop. Han rör inte pedalerna.

Johann Sebastian Bach: ”Das wohltemperirte Clavier II”. Det välstämda pianot.

Musik som skrevs i Leipzig för 270 år sedan talar ­direkt till oss i Stockholm genom András Schiff.

Jag pendlar mellan två stämningar. Jag tar emot tonerna och vilar i dem, u­tan avsikter och tankar, i fullständig stillhet. Ibland ser jag bilder från en sedan länge försvunnen värld: en hästskjuts, ett värdshus, bönder som strävsamt ­arbetar med sina händer på ett fält ...

Publiken är alldeles stilla. Inte en hostning. Fast ­mannen framför mig rör då och då på huvudet i försiktig följsamhet till musiken.

I programbladet ­läser jag om Bachs enorma produktivitet, hans temperament och plötsliga utbrott. Han fick fyra veckors arrest för ­”obstinata yttranden”. Hans efterlämnade brev inne­håller tjat om pengar och gnäll på arbetsgivare.

Det är en beskrivning av ett slags europeisk ur-konstnär. Och musiken, återhållen och med en inneboende kraft, är väl något av det bästa vår världsdel åstadkommit.

Om man skulle definiera Europa måste Bach och Beethoven vara med.

Bach var centraleuropé.

András Schiff är också centraleuropé, född i Budapest 1953. Han lever numera i London. Han har offentligt protesterat mot nationalismen, förföljelsen av romer och antisemitismen i Ungern.

András Schiff sitter vid pianot och förkroppsligar Europa.

I programbladet står det: efter att ha attackerats av nationalister deklarerade Schiff att han inte kommer att framträda i hemlandet igen. Så står det i ett programblad år 2014.

Där framme sitter en man, född av en judisk mor som av en slump räddades från Auschwitz, och han törs inte återvända till sitt födelseland.