Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Hildegard, Magnhild

Arbetslösa är ratade av alla

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-07-24

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Arbetslösa är lata snyltare som utnyttjar samhället. De borde lära sig att ta ett jobb, vilket som helst. Jepp, så går de nya tongångarna. Nu ska det slutas daltas med de omoraliska dagdrönarna, nu ska de sättas i arbete.

Men det ironiska är att grundproblemet glöms bort, att det faktiskt saknas jobb.

I dag är 234000 personer, 5,2 procent av befolkningen, öppet arbetslösa.

Visst, säkert finns det de som är det av fri vilja. Det finns alltid de som utnyttjar systemet för egen vinnings skull, oavsett om de är arbetslösa, egna företagare eller direktörer.

Men de flesta vill inget hellre än att ha ett jobb, vilket som helst. (Och jag kan inte fatta att jag måste skriva ut en sådan här självklarhet.)

Att vara arbetslös är att vara ratad av hela samhället. Tänk själv att du söker alla tillgängliga jobb överallt. Du sitter ensam hemma och ringer och det enda du får höra är nej, nej, du duger inte, vi vill inte ha dig. Vad händer då med din självkänsla? Hur länge dröjer det innan du blir deprimerad och ger upp, en månad, ett år?

Skulle du, mot förmodan, få ett jobb så gäller det att du sparat pengar, för det blir en månads glapp mellan a-kassa och lön. Dessutom får du fylla i ett hav av papper om du så bara jobbat i en timme, allt ska redovisas med intyg. Inte undra på att folk jobbar svart, det är ju så mycket smidigare. Systemet måste förenklas, det måste löna sig att både jobba och anställa, där har moderaterna trots allt alldeles rätt.

Att gå till tandläkaren som arbetslös kan du glömma, vårdcentralen likaså. Det är för dyrt med medicin och dessutom kan du bli sjukskriven och det innebär två karensdagar. Då förlorar du femhundra spänn, mycket pengar om du är en ensamstående mamma som ska klara dig på 8000 i månaden.

Utbildning lönar sig inte heller. Av årets nyutexaminerade akademiker så är 26 procent utan jobb, år 2001 var motsvarande siffra åtta procent. Knäckande för dem som utbildat sig i tre, fyra år och dragit på sig studieskulder som ska betalas av.

Jag vet inte hur drevet mot de arbetslösa började, antar att det är lätt att gnälla om man har sitt på det torra.

Men kom då ihåg att arbetslöshet är en katastrof, det förlamar människor, gör dem djupt förtvivlade. Och att sparka på de som redan ligger har aldrig lönat sig. Tvärtom.

Johanne Hildebrandt

Följ ämnen i artikeln