Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Bernhard, Bernt

”Var ett väldigt ideologiskt tal”

SUNDSVALL. Varje år riskerar 10 000-tals ungdomar att helt marginaliseras. De gör ingenting.

Nu vill Stefan Löfven få fart på dem.

Bättre sent än aldrig.

Molnen var gråa och vinden kall men regnet höll sig undan när Stefan Löfven som den förste S-ordföranden någonsin höll sitt förstamajtal på Stora torget i Sundsvall.

Hans nyhet var att regeringen ska ta itu med ett samhällsproblem som blev känt för bara några år sedan, de unga som varken går i skolan eller jobbar och som inte vill göra det ena eller det andra.

Sju procent saknar jobb

På engelska kallas de Neet, not in education, employment or training. På svenska är beteckningen mer brutal, unga utanför.

De är många. Enligt SCB saknade 86 500 mellan 15 och 24 år all form av sysselsättning förra året. Det är sju procent och alltså ingen liten obetydlighet.

Vissa reser, pluggar eller jobbar utomlands. Men inte majoriteten.

Det regeringen nu vill göra är tillsätta en nationell samordnare. Det låter inte så slagkraftigt men hen har en diger agenda att sätta tänderna i.

Först ska de unga utanför spåras upp. Därefter ska de få riktade insatser vilket på normal svenska betyder ett personligt upplägg. Alltså inte samma medicin för alla.

För det andra ska goda exempel samlas in. Ute i kommun-Sverige finns, inte så många men dock, framgångsrika projekt som lyckats motivera dem som, för att uttrycka sig som Stefan Löfven, sitter i föräldrarnas källare med nerdragna rullgardiner.

För det tredje ska de goda exemplen spridas, så att fler ansvariga kan göra bättre.

Inte ett löfte som kommer att sätta avtryck i Socialdemokraternas opinionssiffror. Men icke desto mindre en bra, och konkret, idé.

Drev med Alliansen

Sverige behöver, liksom alla växande ekonomier, en arbetskraft som ökar. I dag är det i hög grad invandringen som bidrar med det.

Men inget samhälle men självaktning kan stillatigande titta på medan nästan 10 000-tals unga, håller på att spåra ur.

För sanningen är den att utan jobb, praktik eller utbildning är chanserna till ett framtida, mer välbetalt jobb, inte lika med noll. Men ganska nära.

De unga utanför löper alltså hög risk att fortsätta vara utanför. Resten av sitt liv.

Bra alltså, att statsminister uppmärksammade detta i sitt även i övrigt starkt ideologiska tal. Han drev med Alliansen, hyllade Sundsvall, sade att solidaritet är ett verktyg och inte ett mål och att samhället är allas vår skapelse.

Tidlös socialdemokratisk retorik. Han passade också på att slå ett slag för feminism, antirasism och FN, tre S-käpphästar av lite modernare slag.

Meningen höljd i dunkel

Men han gjorde en sak till och även där tror jag att Stefan Löfven gjorde rätt. Han påminde om regeringens fundamenta, den bas som S och MP regerar på.

Det är investeringar i bostäder, infrastruktur och klimat. Det är en aktiv näringspolitik. Och utbildning, att rusta människor för de jobb som kommer att finnas.

Eftersom Löfven leder en spretig koalition är det svårt, ibland nästan omöjligt, att förstå vad den sysslar med. Meningen med föreningen är höljd i dis och dunkel.

Men det påminde Stefan Löfven alltså om i sitt 1 maj-tal. Det borde han göra oftare. Även om det inte river ner några applåder.