Vad ska Roffe och hans barn leva på?
Är det här det nya kalla Sverige?
Eller är historien om Roffe, 41, ett tecken på ett vård-Sverige som håller på att glida isär?
Eller handlar det om byråkrati? Där de ”ansvariga” står och stirrar i varsin kikare och bara ser sitt eget regelverk.
Och där ingen ser människan.
Byggnadsmålaren Roffe Johansson, 41, hoppar iväg för att hämta läkarjournaler och allt annat som har med Försäkringskassa och läkare att göra.
Hans läge är dystert. En krossad höft. Ett söndersmulat underben. Och foten? Ja, vad är det kvar av den? Splitter? För att inte tala om värken. Roffe Johansson, 41, har en värk som sveper som en grå sorg i hans ögon. Och som han dämpar med 120 mg morfin, 10 mg metadon och 100 mg diklofenak.
Den var i maj 2007 som Roffe kom körande med sin motorcykel på en 70-väg söder om Stockholm. En bil skär genom en S-kurva. Roffe: ”Min vänstersida krossades mellan bilen och motorcykeln.”
I krossen: en axel och en underarm. En höft och ett lårben. Ett knä och en fot.
Det här var för mer än två år sedan och Roffe har inte ens tagit sig halvvägs genom alla operationerna.
Nu är det tvärstopp.
Nu är det varken operationer eller några pengar. Sedan juni får Roffe inga pengar någonstans ifrån.
Och så här lyder byggnadsmålare Johanssons Moment 22:
Roffe är inte frisk. Han tar morfin och 7–9 operationer återstår.
Roffe är inte sjukskriven. Han är utförsäkrad, enligt de nya reglerna.
Roffe är inte arbetslös. Han har jobbet kvar, så hejdå a-kassa.
Roffe får ingen sjukersättning. Försäkringskassan godtar inte den ansvarige läkarens intyg.
Roffe får inget socialbidrag. Han är ju varken sjuk eller arbetar.
Så vad ska Roffe och hans två barn leva av?
”Jag har lånat 65 000 till hyra och mat”, säger han. ”Men det går ju inte i längden.”
Så vad är felet?
Enligt Roffe är det en läkare som bara vill se en fot. Roffe: ”Den ansvarige läkaren har bara behandlat min fot och då handlar intyget bara om foten. Men allt det andra då?”
Och då menar Roffe Johansson, 41, allt annat som är trasigt. Axeln, överarmen, höften, lårbenet. Han menar helheten. Hela Roffe.
”Men läkaren skriver bara om foten och då tycker Försäkringskassan att intyget är vagt.”
Roffe igen: ”Jag är ingenting. Jag är noll. Jag bara bollas runt.”