När är en mordbrand grov?
Att Pierre Karlsson dömdes till lagens strängaste straff för två mord är inte mycket att orda om.
Möjligen borde dock riksdagen fundera på vad som krävs för att en mordbrand ska anses vara grov.
Kalmar tingsrätts dom är såväl genomtänkt som pedagogisk.
Att en människa som mördar två vänner och tänder eld på deras hus för att komma över pengar döms till livstids fängelse är i och för sig inte sensationellt, men det är betryggande med domstolar som noggrant förklarar sitt resonemang med hänvisning till olika rättsfall och lagens förarbeten.
Jag börjar med detta sagt fundera på en annan aspekt av domen. I sin stämningsansökan skriver åklagare Thomas Hagman så här:
"Mordbranden är grov, eftersom Gustaf fortfarande var i livet i början av brandförloppet".
Karlsson sköt först ihjäl Annika Nordander med ett hagelgevär. Sedan misshandlade han Gustaf Nordander grovt, tände eld på huset och lämnade honom att dö.
Men tingsrätten håller inte med åklagaren. Mordbranden är av det normala slaget.
Det är inget fel på den slutsatsen. Lagen förklarar att för att brottet ska vara grovt så ska branden vara anlagd i ett tätbebyggt samhälle, där den lätt kunde sprida sig, eller inneburit fara för flera människor eller för egendom "av särskild betydelse".
Inga av dessa kriterier är uppfyllda, vilket lagstiftarna kanske borde fundera på. Borde det inte räcka med att en person (i det här fallet den medvetslöse mannen) svävar i livsfara för att mordbranden ska vara grov?
Det är uppenbart att Karlsson tände eld på huset för att dölja den grövsta brottsligheten som finns. Bör detta möjligen vara en så försvårande omständighet att branden bedöms allvarligare?
Nåväl. Detta är närmast ett akademiskt resonemang som inte har betydelse för Pierre Karlssons straff.
Denne man, tidigare åtalad och friad för ett snarlikt dubbelmord, kommer inte att släppas på många år.
Det är bra. Vissa människor är så farliga att vi måste skydda oss mot dem.