Skillnaderna blir märkliga
Även i fortsättningen ska man betala lägre skatt om man bor i lägenhet än i småhus.
I storstäderna föreslås skillnaden bli nära 16 kronor kvadratmetern. Vad är den bärande idén bakom det?
I dag är maxskatten för en lägenhet, oavsett storlek, 1 365 kronor. Det har, med viss rätt, ansetts vara tokigt eftersom skatten för ett pyttelitet studentrum beskattas som en vräkig lägenhet med jacuzzi och flott gasspis på bästa storstadsadressen.
Därför är det ett steg i riktning att en statlig utredning föreslår att fastighetsavgiften för både lägenheter och småhus ska baseras på bostadsytan. Det blir då högre skatt för stora bostadsytor än för små.
Märkligt är däremot att skatten föreslås bli olika för lägenheter och småhus. En kvadratmeter lägenhet ska i storstäderna kosta 19:50 i skatt. En kvadratmeter radhus vill utredningen beskatta med 35 kronor.
I mindre städer föreslås skillnaden bli 7:70 och i glesbygden 4:80 per kvadratmeter.
Skillnaden är svårbegriplig. Är det finare att bo i en ombyggd sommarstuga än på fina gatan i city och är det i så fall finheten man beskattas för? Eller är det ett möjligt högre välbefinnande under det egna taket som förklarar den högre skattesatsen?
I grunden är det bra att de statliga utredarna vill att boytan ska vara vägledande för skatten. Det skulle till och med kunna vara ett steg i grön riktning. Bo litet och med lägre uppvärmningskrav, tjäna skattepengar.
Men taken i beskattningen gör att ingen kommer att flytta av skatteskäl. Som allra mest ska man betala 10 000 i fastighetsavgift för både bostaden och tomten om man bor i stortstäderna. I mindre städer och på glesbygden föreslås tak på 9 600 respektive 6 450 kronor om året. I dag är den högsta avgiften 6 825 kronor per år.
Det finns både vinnare och förlorare med de föreslagna förändringarna. Till dem som får betala mer hör storstadsbor med stora lägenheter. I riskzonen att få betala ligger även de som bor stort i glesbygden. Vinnarna är de som nöjer sig med liten yta.
Fastighetsavgiften ska enligt förslaget fortfarande dra in ungefär 15 miljarder kronor. Det är lika mycket som i dag (som jämförelse kan nämnas att statens inkomster för skatt på kapitalinkomster är 25 miljarder kronor).
Kommunernas ekonomichefer har alltså ingen anledning att gnugga händerna över förslaget. Intefinansminister Anders Borg heller.