Det är hög tid att känna klädskam
Uselt för klimatet
Vi lider kollektivt av kläd-bulimi.
Garderoberna exploderar och det gör även textilernas påverkan på klimatet.
Det är hög tid för klädskam.
Jag bor i ett litet hus som byggdes av min mormor och morfar i slutet av 1920-talet. De hade varsin 40 cm lång pinne i klädkammaren med snedtak. På pinnen förvarades alla deras kläder som skulle hänga. Kostymer, klänningar, ytterplagg.
Min stång är flera meter lång. Och jag är tyvärr inget undantag. Vi lider kollektivt av klädbulimi och det påverkar klimatet starkt negativt.
Enligt Naturvårdsverket står flyget för fyra procent av EU:s utsläpp av växthusgaser. I Sverige är siffran tre procent enligt samma källa. Höghöjdseffekter är inte inräknade.
Modeindustrin uppges stå för tio procent av utsläppen av koldioxid på global nivå. Men medan många av oss känner flygskam och har dragit ner på flygresorna är det få som känner klädskam. Det borde vi göra.
I rapporten ”Monstret i garderoben” beskriver Naturskyddsföreningen en tänkbar väg för bomull, från odling till butik:
”Bomullen odlas i Egypten, med konstgödsel som framställs i USA, för att sedan transporteras till Bangladesh där bomullsfibern spinns till tråd. Tråden kanske färgas i Indien och vävs till tyg i Vietnam för att sys ihop till ett par jeans i Italien innan de transporteras till Sverige för försäljning i butik”.
Man fattar. Det är vansinnigt.
Vid millennieskiftet tillverkades 57 miljoner ton textilfibrer. Tjugo år senare var produktionen 109 miljoner ton per år. Under tiden har världens befolkning visserligen ökat. Men inte fördubblats. Mellan 60 och 70 procent av fibrerna används till kläder. Vi klädfrossar.
Textilindustrin ger inte bara utsläpp av växthusgaser. Den kräver också jättemycket vatten. Och en hel del kemikalier. Både till själva odlingen, fibertillverkningen och färgningen.
Enligt Naturskyddsföreningen krävs 10 000 liter vatten för att framställa ett ynka kilo bomullstyg. Galet.
En genomsnittlig t-shirt väger 250 gram, ett kvarts kilo. För att få den försäljningsklar krävs 250 liter vatten och 0,4 kilo kemikalier. Ett par jeans väger omkring ett halvt kilo. För att tillverka en enda byxa behövs 5 000 liter vatten och 1,2 kilo kemikalier av olika slag.
Enligt EU-parlamentet behövs nio kubikmeter vatten, 400 kvadratmeter mark och 391 kilo råvara för att täcka varje EU-medborgares klädinköp under ett år. Textilindustrin är den tredje största användaren av mark och vatten i världen.
Men kläder måste man ha. Och då är det bästa för klimatet att köpa kläder av bra kvalitet som håller länge. 80 procent av klädernas miljöpåverkan uppstår nämligen under produktionen av plagget.
Men så shoppar vi inte i dag. I dag används ett klädesplagg i genomsnitt sju gånger. Enligt EU:s miljöbyrå köper vi 26 kilo kläder varje år och slänger elva.
Naturskyddsföreningen har lanserat en kampanj som heter ”max fem”. Den innebär att man ska begränsa sina inköp av nytillverkade plagg till fem per år, underkläder, skor och strumpor oräknade. I dag köper vi enligt samma källa 25 plagg om året.
För att klara sig på femplaggsransonen måste man välja kläder av hög kvalitet som håller ett tag. Föreningen har räknat ut att man med god planering kan klara sig med 74 plagg i garderoben om man bor på ett ställe med i huvudsak två säsonger. Om säsongerna är fyra ökar antalet till 80 klädesplagg. I båda fallen ska de hålla för minst 270 tvättar.
I Sverige kastar vi 32 000 ton kläder varje år. Klädsoporna bränns eller läggs i sopdeponier, ofta utomlands. Från årsskiftet blir det förbjudet att slänga textil i hushållsoporna. Textilfibrerna ska återvinnas.
Tyvärr erbjuder det ingen lindring mot klädskam. Miljön påverkas även av återanvända fibrer. Tillverkningen av dem är bara marginellt mindre miljöbelastande än traditionell tillverkning. Men metoderna kan ju utvecklas i framtiden.
Det är alltså hög tid att känna klädskam. Vi köper betydligt fler kläder än vi behöver, ett slags bulimi. Det har starka negativa effekter på klimatet. Och innebär inte sällan barnarbete. Det är dags att lägga om kursen. För dig och mig.
TRE SPANINGAR
Dubbelt så många tycker att deras livssituation blivit sämre än de som anser att den blivit bättre sedan valet 2022. Siffrorna är 31 mot 15. Mätningen är gjord av Indikator för Sveriges radio. Eftersom feelgood-faktorn är viktig för valutgången är det illavarslande för regeringen.
Det är dyrt att ta Arlanda express till flygplatsen, 340 kronor för en normalbiljett. Den kan komma att sänkas, hoppas utredaren om flygplatsens framtid. Men A–train, delvis ägt av Kina, har rätt att sätta priserna till 2050. I exempelvis Bryssel och Rom är kostnaden hälften så hög.
Stockholms stad förbjuder de anställda att flyga till möten på kortare avstånd än 50 mil. Det sade borgarrådet Åsa Lindhagen (MP) när hon meddelade att till Malmö är det tåg som gäller. Sträckan på landbacken är 61 mil. Fågelvägen är det 51 mil. Geografi är inte 08-ors melodi.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.