Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Hildegard, Magnhild

Rädd för nya EU? Äh, vi är vana vid bidragstagare

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-05-02

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Välkommen Polen, Slovakien och alla de andra åtta länderna. Kul att ni ville ansluta er till den glada, lyckliga EU-familjen. Här har vi det fint må ni tro. Öppna gränser, gemensam valuta, reglerad sockerhalt i flingor, ja allt är så bra och rättvist att ni inte kan tro att det är sant.

(Och det är det inte heller. Sorry.)

Men 75 miljoner nya grannar är ju inte fel. Det finns säkert någon man kommer att gilla.

Många oroar sig för vad det kommer att innebära, till exempel att korruptionen kommer att smitta av sig. Men Systembolaget har väl åtalat de flesta av sina fuskare vid det här laget så Lettland och de andra går nog säkra.

Jobbigt kommer det dock att bli med alla de hjordar som kommer att välla över den svenska gränsen och kräva bidrag och, gud förbjude, jobb.

Jag menar, vem vill bo i det undersköna Slovakien när man kan roffa åt sig en etta i Säffle med alla lyxtillbehör som långa mörka vintern, ensamhet och språkproblem?

Det kosmopolitiska Sverige är självklart hela världens drömland.

Tänk själv om du bodde i Tjeckien och kunde flytta vart du ville. Inte hade du då valt Frankrike, Spanien eller England? Nej, självklart hade du flyttat till Haparanda.

Och kom ihåg alla polacker som brukade komma hit under sommaren med sina fullpackade minibilar. Som vagabonder vandrade de från hus till hus och tiggde arbete. Städning, reparationer, jordgubbsplockning och andra underbetalda svartjobb blev deras underbetalda lott. De slet från gryning till kväll, iförda billiga svettstinkande banylonskjortor.

De som anställde dem tyckte att de var jättesnälla som betalade dem 20 spänn i timmen för det var ju mycket pengar i deras konstiga land.

Där kan vi tala om underklass och förnedring.

Nu efter utvidgningen får de kanske någon form av rättigheter. Svartjobbarna får rätt att ställa krav. De blir kanske till och med sedda och erkända. Inte undra på att fackförbunden blir kallsvettiga av skräck och Göran Persson skriker övergångsregler.

Men den största fasan verkar vara att zigenarna ska flytta från öst till Sverige med sina stora barnaskaror. Men hej, vi är ju vana vid bidragstagare i det här landet. Norrlands inland är ju fullt av dem. Nog klarar vi några till och det behövs ju fler barn i landet.

I en värld som ibland verkar vara ett veritabelt helvete så är denna utvidgning magnifik. För 60 år sedan stod Europa i lågor. Drygt 49 miljoner människor dog. Kommunismen kom, muren byggdes och föll. Nu kommer öst tillbaka till väst.

Det handlar inte bara om att de fattiga släktingarna får lite status och kanske får råd att bygga något nytt. Det handlar om en nytändning för hela Europa.

Jo, jag vet. De flesta svenskar är skeptiska till EU och sticker hellre långa nålar genom levern än röstar ja till euro. Men tänk efter, gemenskap, fred, öppna gränser, forna fiender blir allierade.

Kom igen nu.

Lite kul är det väl ändå?

Sista ordet Johanne Hildebrandt

Följ ämnen i artikeln