Västsahara - öken för Sveriges regering
Sveriges lappkast om att erkänna Västsahara kan beskrivas som ryggradslöst. Eller vämjeligt. Eller pragmatiskt i överkant.
För sex år sedan kördes S-ledningen över av partikongressen. I de politiska riktlinjerna skrevs in att partiet skulle verka för att Sverige och EU erkänner Västsahara.
Två tredjedelar av landet i nordvästra Afrika ockuperas brutalt av Marocko sedan 1975. Innan dess var det spansk koloni.
Tre år senare, 2012, drev S tillsammans med V och MP igenom ett beslut i riksdagen om att Sverige snarast skulle erkänna Västsahara. Regeringen Reinfeldt struntade i det.
För en tid sedan stod det klart att även den här regeringen gör det. Det är en fråga för FN, hävdade utrikesminister Margot Wallström (S) i ett pressmeddelande.
Beslutet kom sedan rader av marockanska delegationer besökt Sverige under hösten. Och ett par dagar innan det marockanska parlamentets talman kom på besök.
Lappkastet är politik när den är som sämst. Fullständig principlöst och utan ryggrad.
I stället ligger pengar och prestige bakom kovändningen, något som regeringen givetvis inte erkänner. Kabinettssekreterare
Annika Söder säger rent ut att det inte har med saken att göra.
Ekonomiska intressen och politiskt anseende kan självfallet vara skäl att ändra sig. Men då bör det uttalas. Allt annat ger dålig smak i munnen.
I Sverige lever hundratals marockanska pojkar som inte har flyktingskäl. Eftersom de inte har rätt att vara här ägnar de sig åt grov kriminalitet, bland annat för att försörja sig.
Dessa pojkar har Marocko, så länge Sverige förklarat sig beredd att erkänna Västsahara, vägrat ta tillbaka. Officiellt för att det är omöjligt att veta om pojkarna verkligen är marockaner. I själva verket rörde det sig om påtryckningar för att få Sverige att ändra sig om Västsahara.
Förra året skulle det första av fem Ikea-varuhus ha öppnat i Marocko. Det stoppades med motiveringen att tillstånd saknades. Västsahara?
Givetvis, en solklar ekonomisk påtryckning.
Sverige jobbar stenhårt för att få en prestigefylld plats i FN:s säkerhetsråd när fem tillfälliga medlemmar utses i oktober.
Men sedan Wallström stött sig med det mäktiga Saudiarabien behövs stöd från ett annat inflytelserikt arabland. Gissa vilket? Rabat heter huvudstaden.
Är två år som tillfällig medlem i säkerhetsrådet värt vad som helst? Massiva arbetsinsatser, dyra resor och övergivna principer. För utomstående är svaret sannolikt nej. Men för regeringen tycks det vara ja.
5 saker att hålla koll på i veckan
Den gordiska knuten
På uppdrag av socialtjänstminister Åsa Regnér har Martin Valfridsson utrett hur samhället ska tackla problemet med de många, framför allt romska, tiggarna från främst Rumänien och Bulgarien. I morgon presenterar han sina rön. Har han löst den gordiska knuten? Snart får vi veta.
Intressanta siffror
Migrationsverket presenterar snart sin nya prognos för hur många asylsökande som väntas komma i år. Det är den första prognosen efter förra årets rekordsiffra, 163 000 asylsökande. Det är också den första sedan regeringen införde id-kontroller på kollektivtrafik över Öresund.
Hur går det för Hillary?
Nedräkningen inför amerikanska presidentvalet börjar på allvar i morgonens primärval i Iowa. Intresset är på topp, inte bara för hur det ska gå för den ytterst frispråkige Donad Trump, republikan. Utan också hur stort gapet mellan Hillary Clinton och Bernie Sanders, demokraterna.
Tillfälligt inhopp
Centerpartiet samlar sina kommun- och landstingspolitiker nästa helg och då gör Annie Lööf ett tillfälligt avbrott i föräldraledigheten och håller tal. Det har gått bra i opinionsmätningarna efter valet och det är skjuts i organisationen. Permanent är Lööf tillbaka i partiledarrollen 1 april.
Får sin dom
Tingsrätten ska på fredag tala om ifall de anser att riksdagsledamoten Martin Kinnunen (SD) är skyldig till grova skattebrott och bokföringsbrott. Det handlar om 700 000 kronor i bolaget Samtid och framtid som ingår Blåsippan. Kinnunen var ensam styrelseledamot.