Hon gör politisk karriär genom att tiga sig fram
Teres Lindberg är en av socialdemokratins dolda makthavare. Eller var. Knappast någon utanför partiet har hört talas om henne, ändå har hon haft tunga uppdrag som direkt och indirekt betytt mycket för partiet, Stockholm och landet.
Blott 27-årig blev hon borgarråd i Stockholm utan att ha yttrat sig i kommunfullmäktige mer än någon enstaka gång. Månadslön – 65 600 kr.
Hon var fackets och ungdomsförbundets kandidat internt i partiet. Så kan man manövrera sig fram, eller bli manövrerad, till en mäktig plats utan att någon utanför Apparaten vet vem man är.
Förra valet kandiderade hon till riksdagen, stod på sjunde plats på socialdemokraternas valsedel men bara sex kom in. Först när toppnamnet Mona Sahlin lämnade sitt uppdrag snubblade Teres Lindberg in som ersättare.
Hon har inte gjort något väsen av sig. Teres Lindberg är en politiker som närmast tigit sig fram i offentligheten.
Internt i partiet har hon dock spelat en viktig roll. Hon var Stockholms arbetarekommuns representant i valberedningen som petade Ylva Johansson, före detta minister, en av partiets mest kända debattörer som regelbundet och lustfyllt kör över sin moderata motpart. I stället lyfte Lindberg fram Omar Mustafa, nybliven partimedlem, oprövad, okänd och snart krossad. Ett parti i kris vänder sig gärna inåt. Personstrider, positioneringar och bakdanteri blir viktigare än de som partiet finns till för, medborgarna.
Det gäller också att värna den egna framtiden. När verksamheten krymper finns det färre bra jobb att fördela.
Det blir trångt på valsedeln till riksdagen nästa år. Löfven ska väl toppa den. Sedan kommer Jämtin. Och så måste det vara någon med utomnordisk bakgrund. Det finns det beslut på. Och Veronica Palm, henne kommer man inte förbi. Ygeman.
Det blir kanske valbar plats för en kvinna till. Teres eller Ylva?
Om jag vore Teres Lindberg hade jag i tysthet varit nöjd med att Ylva Johansson förlorade sin plattform i partistyrelsen. Och lika orolig när Ylva en vecka senare kom tillbaka med full kraft i arbetarekommunens styrelse – där Teres blev petad!
Politik är inte bara ett kall, det är en karriär också, och varken Ylva eller Teres ser nog fram mot att gå till arbetsförmedlingen.