”Varför röstar man i Lomma men inte i Haparanda?”
Lomma–Haparanda. Å ena sidan har vi kommunalrådet Anders Berngarn, 58, som sitter på Bageriets uteservering vid Lommas nya torg. Han äter wienerbröd och funderar. Varför har Lomma Sveriges högsta valdeltagande? Varför är kommunen, åtminstone i detta avseende, ett sådant demokratiskt föredöme?
Å andra sidan har vi kommunalrådet Gunnel Simu, 63, som sitter i sitt lilla tjänsterum i Haparanda med utsikt över Torget. Hon har just varit ute och köpt kaffebröd – till hemtjänsten. Nu försöker hon hitta svaret på frågan: Varför är valdeltagandet i Haparanda lägst i Sverige?
Ironiskt nog ligger kommunerna i varsin ända av landet.
Ännu mer ironiskt är att Lomma var en arbetarkommun och Haparanda av tradition är en tjänstemanna– och handelsstad. Men i Lomma har Moderaterna egen majoritet och i Haparanda har Socialdemokraterna egen majoritet.
91 procent röstade förra valet i Lomma, i Haparanda röstade bara 68.
I Lomma styrde Socialdemokraterna fram till 1970. Då blev Centerpartiet störst men det fanns ingen borgare som klarade att vara kommunalråd så socialdemokraten Knut Ahlberg fick sitta tre år till.
På den tiden fanns det fabriker i kommunen. Arbetsförhållandena kunde påminna om tredje världen. På Eternitfabriken kvävdes minst – minst, säger Berngarn – 150 arbetare till döds av den långsamt verkande asbesten som satte sig i lungorna.
Fabriken stängdes 1977.
Sådana industrier har aldrig funnits i gränsstaden Haparanda som ligger vid Torne älv. Här är luften hög och frisk. Detta är en gammal handelsplats där det varit särskilt lönsamt att bedriva affärer i orostider.
Stadshotellet, invigt 1900, är största byggnaden i stadskärnan. Dess restaurang heter Gulaschbaronen till minne av första världskrigets profitörer.
– Vi har alltid levt upp när det är världskrig, säger receptionisten Elisabeth Taaveniku.
Anders Berngarn har ätit upp sitt wienerbröd. Vi sätter oss i hans bil, en Mercedes S 400 Hybrid. Han kör ner till hamnen där industrierna låg och där Eternitfabrikens arbetare kvävdes till döds. Nu är det småbåtshamn och bostadsrätter med utsikt över Öresund som ligger blankt och ljust blått.
1973 gick Lomma samman med Bjärred som var de förmögna Lundabornas sommarstad. Lomma ändrade karaktär och blev ett samhälle där man valde att bo (nära havet) medan man arbetade någon annanstans. Fabriksarbetarnas barn flyttade eller blev egna företagare eller tjänstemän.
Sedan dess har Moderaterna varit störst.
– Under 50 år har vi haft prisstegring på husen. Vi köpte vår villa för 400 000. "Du får aldrig tillbaka pengarna", sa min pappa. Efter 19 år sålde vi för fyra miljoner.
Berngarn pekar på det nybyggda bostadsrättshuset som har hamnen på ena sidan och sandstranden på den andra.
– Tredje balkongen. Där bor jag nu.
45 procent av Lommas vuxna har eftergymnasial utbildning, i Haparanda är det 17 procent. Medelinkomsten för män är i Lomma 409 000 kronor om året, i Haparanda 224 000.
Gunnel Simu kör Renault Scenic och bor i ett litet hus på 60 kvadratmeter på Seskarö söder om Haparanda.
– Min man och jag behöver inget större.
Huspriserna? Haparanda har befolkningsminskning och du kan få en villa med sex rum för en och en halv miljon. Vill du bo i hyresrätt är det bara att flytta in. Det finns 50 lediga lägenheter.
Gunnel Simu kämpar för att få tillbaka det nedlagda sågverket till Seskarö men säger också att tillverkningsindustrin inte är framtiden. Haparanda måste satsa på fortsatt handel och upplevelser. Ikeavaruhuset som invigdes 2006 gav nytt hopp.
– Vi räknar stadens historia i före och efter Ikea.
Nu satsar kommunen på ett Barents center som ska ha gymnasieskola, hotell och arena.
– Haparanda ska bli ett upplevelsecentrum.
Där Anders Berngarn i Lomma talar om närhet – närhet till Lund, Malmö och Köpenhamn, närhet till Kastrup, medborgarnas närhet till varandra i den lilla, tätbebyggda kommunen – talar Gunnel Simu om radier. Inom 30 mils radie bor 821 000 människor.
– Vet du att folk åker 120 mil för att besöka Ikea?
Så varför röstar man i Lomma men inte i Haparanda? Skillnaden i utbildning är en självklar faktor. Men kanske är det också så enkelt att det är roligare att engagera sig när det går framåt. – Du kämpar väl inför valet! ropar en man som är på väg mot stranden till Anders Berngarn.
– Hela tiden! svarar Berngarn.
Gunnel Simu tar oss ut på torget för att visa bokbussen som också är en ambulerande vallokal. På så sätt kanske man kan få fler ute i byarna att rösta.
Anders Berngarn säger att det nästan var en lättnad när finanskrisen bröt ut. Det lättade på inflyttningstrycket, det blev lugnare med alla byggen...
Gunnel Simu säger att hon tre gånger uppvaktat regeringen om persontrafik på järnvägen. Nu rullar bara godstransporter. Svaret har blivit nej men Haparanda ger sig inte...
En lustig detalj är att Sverigedemokraterna fick två mandat i Lomma i förra valet, trots att partiet inte hade några kandidater.
– En missnöjesyttring, säger Anders Berngarn.
I Haparanda, däremot, finns inte Sverigedemokraterna.
Följ Peter Kadhammars resa på kartan