Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Brynolf

Kan få livstid för att ha lagt korten på bordet

HATAD När Andreas Georgiou tillträdde som chef för grekiska motsvarigheten till Statistiska centralbyrån bestämde han sig för att redovisa allt – exakt allt. Nu är han en av Greklands mest hatade män, anklagad för att ha skapat skuldkrisen. ”Jag får en massa hot. Man ringer hit … jag anses vara förrädare”, säger han.

Ett land där den som säger sanningen hotas av fängelse på livstid skulle vi nog tänka på som diktatur. Men landet jag talar om är Grekland, och sanningssägaren är Andreas Georgiou.

Han är något så torrt och tillsynes odramatiskt som chef för den statistiska myndigheten Elstat, grekernas SCB. Här, i tysta korridorer med beiga heltäckningsmattor, i kontorsmoduler där plikttrogna tjänstemän (och en del mindre plikttrogna) sorterar siffror i serier, tabeller och staplar, avgörs striden om nationens själ och framtid. Kravallerna och strejkerna är bara krusningar på ytan.

När jag för ett och ett halvt år sedan träffade Georgiou redogjorde han under flera timmar för sina besvär. Han hade gjort internationell karriär, ett par decennier i Internationella valutafonden i Washington, och kallades hem när EU och bankerna sa att Grekland måste sluta ljuga med siffrorna.

Landet stod inför konkurs. Dess företrädare rände kring och tiggde nödlån och gav yviga löften om bot och bättring.

Georgiou inrättades som chef för den nya, självständiga, hederliga statistiska myndigheten. De nya, självständiga och hederliga siffrorna visade att underskottet i ekonomin var betydligt större än vad som tidigare sagts.

Det statliga järnvägsbolaget OSE hade till exempel skulder på nio miljarder euro. Jaså, skulle vi berätta det också? Det trodde vi inte.

Så sköttes Grekland.

Styrelsen för Elstat var rasande – på Georgiou. Facket var rasande – på Georgiou. Ska man inte kunna snacka om siffrorna längre? Förhandla? Pruta? Ge och ta?

Facket utlyste strejk. Styrelsen intrigerade. Den polisanmälde Georgiou för trolöshet mot huvudman. Genom att publicera dålig statistik drev han ju upp räntorna på de lån Grekland måste ta. Landet förlorade miljarder euro. Det var Georgious fel!

När jag hörde detta skrattade jag. Vi satt i den mörka chesterfieldsoffan i Andreas Georgious hörnrum. Han la fram dokument på det låga bordet framför oss. En smula maniskt och pedantiskt. Papperen växte till en hög. Jag fick med dem i en blå tygkasse det stod Elstat på.

Nu träffas vi igen och jag skrattar fortfarande. Det gör inte han.

Åklagaren för ekonomiska brott har beslutat att åtala Georgiou. Det fick han veta när en journalist ringde och bad om en kommentar. Såvitt Georgiou begriper kan han få livstids fängelse, ty ju större förluster han påstås ha åsamkat sin uppdragsgivare, desto strängare straff. Det handlar om tiotals miljarder euro.

Vi sitter i soffan och han lägger fram dokument på det låga bordet. En smula maniskt och pedantiskt. Papperen växer till en hög. Överst ligger ett pressmeddelande från fackföreningen på ­Elstat som anklagar Andreas Georgiou för att ha skapat den grekiska skuld­krisen.

Så allt är denne slipsklädde, kortklippte mans fel? Jag skrattar igen.

Möjligen beror fackets ­ilska på att Andreas Georgiou inte längre tillåter personalen att anställa släktingar och vänner för diverse statistiska fältstudier. Det där var ett lönsamt geschäft och allra lönsammast var folkräkning. Då kunde många köpa ny bil.

Georgiou mal på om transparens, trovärdighet, regler och omstrukturering. Dokumenthögen växer till en driva. Han bläddrar och ­pekar på särskilt viktiga meningar.

Jag tänker på en internationell toppekonom som skulle bistå grekiska ­regeringen med förslag på hur man också kan göra. Han sa att Grekland är korrupt. Inte i någon abstrakt mening. Inte ”systemet”.

– De styrande är personligen ­korrupta.

Han sa att det var lättare att få ordning på en sydamerikansk bananrepubik ­eller något nyligen fri nation i den postsovjetiska misären än EU-staten Grekland.

Andreas Georgiou lägger dokumenten i en blå tygkasse som det står Elstat på.

– Jag får en massa hot. Man ringer hit … Jag anses vara förrädare som ­konspirerar med utlänningar, arbetar åt tyskarna, hjälper dem att stjäla från Grekland. Det är farliga ord i ett land med 27 procents arbetslöshet.

Varför struntar du inte i alltihop och åker tillbaka till USA?

– Jag kom hit för att uppnå något. Jag avviker inte från mitt mål. ­Inte ett iota. Jag fortsätter. Jag ska försvara mig.

När jag går är han redan böjd över några papper. Det är inte stenkastarna på Syntagmatorget som förändrar ­världen. Det är män som Andreas ­Georgiou. En ­envis nörd. ­Siffrornas ­riddare.

Vet mer: Har fått stöd från SCB

Georgiou.

De statistiska myndig­heterna i övriga EU, inklusive SCB, har uttryckt sitt stöd för Andreas Georgiou.

Om Georgiou döms i en rättegång ställs den grekiska regeringen inför en rad intressanta problem. Hur ska den i fortsättningen samarbeta med Eurostat, EU:s statistiska myndighet, som Georgiou ­påstås ha konspirerat med? Och hur ska omvärlden kunna lita på grekiska uppgifter i framtiden?

Redan i det forntida Egypten företogs folk- och boskapsräkningar, uppger National­encyklopedin. Termen statistik myntades år 1749 av juristen Gottfried Achenwall. Statistik var beskrivningen av de egenskaper hos ett land som påverkade dess välstånd.

Följ ämnen i artikeln