Arkeologerna missar vinkeln
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-11-13
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Ivrig som en femåring på julafton vandrade jag i väg till invigningen av den nya forntidsutställningen på Historiska i fredags. Den har ju varit stängd för ombyggnad i två år men efter mina förra kolumner om hur skandalöst uselt museet blivit utbröt tydligen en febril aktivitet. Kontrakt skrevs och datum för öppnandet bestämdes innan man ens börjat renovera lokalerna.
Kanske borde någon ha tänkt lite till innan man börjat hetsjobba för även om utställningen är ett jättekliv framåt, så når den inte riktigt ända fram.
Visst, rekonstruktion av den sjutusenåriga Bäckaskogsskvinnans ansikte var underbar. Hon ser kusligt levande ut när hon stirrar på besökarna.
Pluspoäng också för de stora fotona som visar i vilken miljö fyndet gjorts och att man vågar spekulera och ställa frågor.
Men varför måste allt vara så stiliserat? Långhuset, kidsens stora favorit, är borta och det var få föremål som visas upp. En del av utställningen ska öppnas senare, man får hoppas att den visar upp mer.
En röd tråd eller mer info runt de döda i gravarna hade också suttit fint.
Vad är det med arkeologer som gör att de jämt missar vinkeln? De har ett sådant otroligt spännande material men förmår inte berätta de häftiga historierna om det.
Det häftigaste historiska museum jag besökt ligger i Bahrain. När jag gick därifrån visste jag allt om landets historia från det att ön steg upp från havet till hur folk lever i dag.
Hoppas att Historiskas nya chef förmår snäppa upp museet till samma höga klass.
Regeringen håller på att tillsätta personen ifråga men det ryktas att de som blivit tillfrågade hittills har tackat nej. Märkligt, hur kan man inte vilja ha ett sådant kanonjobb, att förvalta historia och få jobba med all otroligt kompetent personal? Jag hade tackat ja med en gång.
Ring mig, Paggan! Jag lovar locka storpublik, skapa debatt och fixa utställningar som folk faktiskt kommer att kunna lära sig något av.
Och skulle du, mot förmodan, inte höra av dig så hoppas jag att du väljer någon i samma genre. För förr eller senare måste dammet blåsas bort från museivärlden så all häftig kunskap kan visas upp.
Kompetensen finns ju redan där, det är de dåliga cheferna och karriäristerna som inte vågar släppa fram den. Så kom igen nu, Leif! Befria Historiska! För allas vår skull.