Kadhammar: Han kom i alla fall med i tidningarna
Stockholm–Södertälje. Klockan 10.13 går en romsk kvinna med lång, lila kjol över grusgången på Adolf Fredriks kyrkogård. Hon letar i papperskorgarna men finner inga burkar eller flaskor att panta.
10.17 kommer en man med böjda ben och böjd rygg, hela karln är liksom en framåtlutad kurva, eller bruten våg. Han säger ääääähhh! när han inte drar bloss på cigaretten i höger hand. Den vänstra rycker i spasmer.
10.27 kommer den första fotografen. Hon väntar, liksom jag och de andra journalisterna som droppar in, på Stefan Löfven. Socialdemokraternas pressdetalj har tipsat om att han tillsammans med Tysklands gästande vicekansler Sigmar Gabriel ska lägga blommor på Olof Palmes grav.
Tidningarna är glada för sådana tips. Det kan ge bra bilder. Och Stefan Löfven är tacksam om han får vara i tidningen en vecka före valet.
10.48 kommer en romsk kvinna i röd sammetskjol in på kyrkogården. Hon letar i paperskorgarna. Där finns inget att panta.
Hon går fram till trädgårdsslangen vid kyrkan och sköljer av ansiktet och fyller en mugg med vatten. Hon sätter sig på en bänk en bit från journalisterna. Morgonen är förunderligt varm.
Känsla av gamla tider
10.51 kommer en romsk man med en nött påse från Lidl i handen. Han byter några ord med kvinnan. Han tittar i papperskorgarna. Där finns fortfarande inget.
11.00 anländer Löfven och Gabriel, två ganska kortväxta herrar, Löfven i mörkblå kostym, Gabriel i ännu mörkare blå.
De är omgivna av livvakter, assistenter, pressekreterare och ännu fler journalister. De ställer sig framför den enkla granitstenen med Palmes namn. De lägger varsin ros på graven.
När de lämnar kyrkogården passerar de den trötta kvinnan i den röda sammetskjolen. De ser henne inte. Hur ska de kunna det, så omgivna de är av alla dessa fotografer och medarbetare?
Löfven och Gabriel ska ut i verkligheten. Den är väl förberedd, och bussen är en del av rekvisitan, ett sätt för politikern att bjuda journalisterna på lite närhet och en känsla av gamla tider när den som ville bli vald kuskade land och rike runt.
Bussen går till Scania i Södertälje. Sigmar Gabriel vill besöka denna berömda lastbilstillverkare som nu är i tyska händer.
Normalt innebär ett företagsbesök hyggliga bilder men Scania har ingen produktion på lördagar. Pressen får vänta utanför medan Löfven, Gabriel och finansministerkandidaten Magdalena Andersson låter sig informeras av företagsledningen på kontoret.
Förargligt. Men utanför står en gul lastbil och den klättrar Löfven och Gabriel upp i. Magdalena Andersson följer efter. Fotograferna klänger i turordning upp i förarhytten för att få sina bilder.
Applåderna bryter loss
Besök i den syrisk-ortodoxa katedralen. Ärkebiskop Abdulahad Shabo tar emot på andra våningen. Frukt. Kaffe. Bakelser. Det stora rummet är fullt av folk. Ärkebiskopen sitter i en röd karmstol längst in och talar om församlingens tacksamhet mot Sverige, och om det förtvivlade läget i Mellanöstern.
Löfven äter försiktigt av sin bakelse. Om han spiller blir det en mindre smickrande bild. Försiktigt, försiktigt äter han medan han lyssnar på ärkebiskopen som berömmer Socialdemokraterna.
Han kallar dem kort och gott "Social".
Torgmöte. Ett par tre hundra människor väntar på Löfven. När de skymtar honom bakom scenen bryter applåderna loss.
– Hej Södertälje! ropar han när han stiger upp i talarstolen.
– Hej!
– Kom igen nu! Hej Södertälje!
– HEJ!
Var det möjligt att ta in något?
Han håller ett ganska kort och effektivt tal. Han knyter nävarna, han sträcker ut händerna, han pekar med pekfingret. Han låter som jultomten.
– Vi satsar 14 miljarder på skolan. Det är lika mycket som det borgerliga valmanifestet i sin helhet.
– Vi tänker satsa mer resurser på vår gemensamma sjukvård.
– Och äldreomsorgen ska ha mer resurser!
Klockan 15.15 avslutar han:
– Om några år ses vi här på torget igen och säger: Det var här det började!
Så har ännu en dag gått där partiledaren Löfven besökt verkligheten. Har han lärt något? Var det möjligt att ta in något av vad ärkebiskopen och Scanias ledning sa? Eller fladdrade informationen förbi, ungefär som kvinnan på kyrkogården, medan Löfvens tankar snurrade kring den kommande debatten med Reinfeldt?
Han kom i alla fall med i tidningarna och det var viktigast.
Valbussen har spelat ut sin roll som rekvisita. Klockan 15.50 sätter sig Stefan Löfven i en svart Audi som snabbt tar honom tillbaka till Stockholm.