Coolare att hänga vid Stureplan än att rädda liv
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2007-01-21
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Bara i ett land som har haft fred i 200 år kan påstående att krig är livsfarligt och att soldater kan dö komma som en överraskning. Ändå var både försvarsministern och ÖB tvingade att sätta ord på dessa självklarheter under Folk och försvars rikskonferens. Bra, eftersom det betyder att det äntligen är slut på hyckleriet.?Försvaret består inte längre av ett folkligt gränsvaktargäng på ständigt span efter ryssen utan håller på att transformeras till en internationell fredsbevarande utlandstrupp.
Spjutspetsen, svenskledda Nordic Battle Group, kan från och med januari nästa år sättas in av EU var som helst inom en radie av 600 mil från Bryssel.
I bästa fall betyder det att de exempelvis kommer att förhindra folkmord, se till att flyktingar inte mördas av påtända gerillasoldater eller att kvinnor och barn inte svälter ihjäl. Hedervärt eftersom EU inte direkt har varit aktivt i att ta ansvar för omvärlden och det är åt helvete och djupt omoraliskt att bara stå och se på när civila slaktas, som i Bosnien och Rwanda.
Nordic Battle Group kan också komma att utkämpa regelrätta strider, vilket är logiskt om syftet är att skydda civila. Det går inte att tala om solidaritet och fred om man inte är beredd att göra något åt det, även om det är otäckt och riskabelt.
Fast efter att ha hört några grabbar i högre tonåren förklara att utlandstjänst verkar farligt och jobbigt kan man ju undra hur det är ställt med idealismen och modet, tydligen är det häftigare att hänga på Stureplan än att rädda liv.
Att det behövs en mental omställning, på många plan, står klart. Svenska flickor och pojkar kan komma att offra sina liv av humanistiska skäl istället för sitt land. Eller kan de komma hem och må extremt dåligt. Så om Sverige tar ansvar och försöker uträtta något vettigt i världen måste soldaterna också tas omhand. Allt annat vore ett svek. Det behövs ett bättre nätverk som tar hand om de hemvändande, ordentliga försäkringar och gärna medaljer till de som utmärkt sig, vikten av ett offentligt erkännande ska aldrig underskattas. Varför inte anamma den amerikanska modellen med en utbildning för hela familjen om vad som sker när mamma eller pappa skickas ut i krig? Försvarets nya inriktning kommer att beröra många tusen människor, ändå finns ingen offentlig debatt.?
Att försvarsminister Odenberg börjat tala klarspråk verkar lovande. Hoppas bara han är lika rak och stadig när den första liksäcken kommer hem.