Hylla alla som tänker förverkliga sin dröm
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-12-03
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Oj vad Christer Fuglesang är het. Äntligen ska han, som första svensk, ge sig upp i rymden. Barn ritar teckningar, en stor fest hålls på Kulturhuset och tidningarna fylls av reportage om vår astronauthjälte från Bromma.
Nu vill jag ju inte på något sätt ta udden av rymdfararglädjen men är det någon som minns att Christer Fuglesang för ett par år sedan betraktades som ett skämt? Astronauten som aldrig blev uppskjuten ansågs patetisk, trots att det knappast var hans fel att han aldrig fick komma upp.
Det hängde faktiskt på att Sveriges regering inte ville betala de pengar som skulle garantera honom en plats på en rymdfärd.
Ändå bet Christer Fuglesang ihop och kämpade på och nu är det minsann annat ljud i skällan, nu plötsligt ligger han på topp och blir hyllad. Säger inte detta en hel del om hur folk blir behandlade?
Det är så himla enkelt att klaga, håna och vara överlägsen när man själv inte behöver anstränga sig. Och eftersom folk är så ängsliga så behövs det bara att någon börjar så hakar resten på. Herregud vad jag är trött på denna fega flockmentalitet. För när Fuglesang ändå till slut lyckas så vänds det blixtsnabbt på kappan och applåderas.
Sluta omedelbart att lyssna på alla dessa surdegar och småpåvar som är så bittra över att de inte lyckats ta sig längre i livet att de måste slå ner på alla som vill något mer.
Ni vet, de som ser varje ny idé som ett hot mot den makt de lyckats tillskansa sig. Mentala nedsmutsare är de allihopa som trycker ner andra.
Förödande är de för familjen, gruppen, företaget, ja för hela samhällsekonomin.
För i en miljö där det är ok att satsa och att misslyckas vågar folk ta chanser och kämpa för att förverkliga sina mål. Där det är ok att lyckas växer människor och presterar bättre.
Men i träsken där surdegarna härskar, där deras hånfullhet är lag, självdör kreativiteten, och apatin lägger sig som ett kvävande täcke över de stackare som inte kan fly.
Så visst, hylla Christer Fuglesang nu när han ska skjutas upp men kom också ihåg att det inte kostar något att stötta alla andra som ännu inte har förverkligat sin dröm.
Och är du en hånfull jävel som drar ned dem i din omgivning så borde du ha vett att dra på dig dumstruten, ställa dig i närmaste hörn och råskämmas.