Ukraina har blivit Europas testbana

Peter Kadhammar

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Publicerad 2014-03-05

Ukrainas olycka kanske är den massiva korruptionen och en kriminell president som i landsflykten förråder sitt land. Men framför allt är Ukrainas olycka alla förhoppningar.

Ukraina har blivit Europas testbana. Där kan den nye, ryske tsaren pröva sina geopolitiska idéer och försöka återupprätta imperiet. Där kan den västra unionens ledare projicera sin ­vision av en marknads­liberal kontinent från ­Atlanten till Ural.

Carl Bildt kan i Ukraina förverkliga sin dröm om att vara en världspolitiker. I ­december gick han på ­torget i Kiev bland demonstranterna och benämndes ”nyckelspelare” av nyhetsbyrån AFP.

Svenska nazister färdas till Ukraina för att stödja den ”nationella renässansen”.

Vad hoppas ukrainarna själva?

Vem kan säga vilka förhoppningar ett helt folk bär på, särskilt ett så mång­facetterat som det ukrainska. Är det ens ett folk?

De vet nog inte ens själva.

Medan de bestämmer sig kan omvärlden tala om för dem vad de är: frimodiga demokrater, nationalister, primitiva gruvarbetare, bönder bortom allfarvägarna, antisemiter, inte anti­semiter, ett folk som aldrig fått chansen, som har chansen nu, en nation delad i två läger …

För hundra år sedan ­började första världskriget. Syndafloden av jämförelser mellan då och nu är över oss.

Visst finns det liknelser. Nationella rörelser, en stormakt som ställer ultimatum, trupprörelser, mobilisering. Ledare som kanske inte vet vad de gör.

Liknelser finns också med upptakten till andra världskriget. En stormakt som är djupt sårad av ett tidigare nederlag. Ledarens löfte - hot - att skydda sina etniska bröder utanför den egna statens gränser.

Historiska jämförelser kan vara intressanta men är meningslösa. Det som sker i Ukraina sker nu, inte 1914, inte 1939.

Ukraina är inte Grekland som främst är ett fiskalt och organisatoriskt bekymmer. Ukraina är inte Ungern, ett litet land med nationella komplex och historiska ­fantomsmärtor.

Ukraina är skrämmande på grund av förhoppningarna, alla investerade intressen. Och samtidigt, mitt i all denna frenetiska verksamhet råder ett slags stillhet.

Vi väntar på skottet.