TV4 gör ljudpizza av hela EM-festen

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Anders Westgårdh om vrålandet i fotbolls-EM

Det är fantastiskt underhållande att se tv-sändningarna från fotbolls-EM. Ännu roligare vore om man kunde höra vad som sägs. Kommentatorerna lär ju vara så kunniga och bra.

Problemet är att det sitter en ljudtekniker mellan kommentatorerna och oss tittare. En ljudtekniker har till uppgift att fixa bra ljud. Det är oftast en kille, med grym koll på impedans och ohm och ljudvågor. Han rattar ljud-et. Vid ett mixerbord. Han styr sin värld med 48 reglar. Skjortan hänger utanför.

Ett respektabelt hantverk, i normala fall. Dock ej när TV4 sänder matcherna. Då blir det ljudpizza av alltihopa. Och längst ner ligger kommentatorernas röster. De hörs knappt eftersom ljudteknikern envisas med att skruva upp publikens vrålande, tutande och trummande.

Enda chansen att höra TV4:s kommentatorer är att trycka fjärrkontrollen i botten och låta sig omvälvas av ett onyanserat dånande. Det är antagligen modernt. Ljudteknikernas akustiska svar på lågt hängande jeans.

Efter en halvlek har man huvudvärk och bloddropp från trumhinnan. Då kommer den verkliga chocken.

REKLAMEN!!! DEN ÄR NÄMLIGEN DUBBELT SÅ HÖG SOM DE VANLIGA PROGRAMMEN. DET ÄR LJUDTORTYR FRÅN

GUANTANAMO BAY, FÖR ATT FÅ OSS ATT HANDLA SOMMARSKJORTOR!!!

Okej, jag kapitulerar. Jag handlar vad ni vill, bara ni sänker ljudet på reklamen. Det är endast om man sitter med fjärrkontrollen i handen och tummen på volymknappen som man har en chans att parera den plötsliga ljudattacken.

De flesta kommersiella kanaler är lika bedrövliga när det gäller ljud och nyanser. Men fyran är värst, och nu har jag tröttnat. På onsdag tittar jag på tv med radio i hörlurarna.

Har man tur blir det Christian Olsson som kommenterar. Han är rolig. Säger saker som att det nog gör ont ”när dobbarna skruvar sig genom det översta hudlagret”.

Apropå EM och reklam: den vanligtvis enfaldiga reklamen blir ännu sämre när den åker snålskjuts på fotbollsfebern. Fantasin sträcker sig inte längre än till att köra allt i slow motion. Sämst är de cirka åtta filmer som utspelar sig i tv-soffor och vardagsrum. I slow motion.

Apropå EM och enfald: Finns det en fabrik som tillverkar spelarfruar, eller? Två löpande band med brunetter respektive blondiner.

Apropå blondiner: I dag är min dotter på väg till Paris. Hon tågluffar med sin bästa kompis. Jag är stolt och avundsjuk och nervös samtidigt.

Anders Westgårdh