Därför måste väst våga utmana Putins röda linjer
Väst måste bestämma sig för hur långt man är beredda att gå för att Ukraina ska kunna besegra Ryssland.
Rädslan för Putins röda linjer gör att Nato-länderna lägger restriktioner på hur vapnen till Ukraina får användas.
Den ende som tjänat på det hittills är Putin. Även om risker för upptrappning finns.
Omfattning av dagens vapensändningar från väst till Ukraina skulle varit fullkomligt otänkbar när Ryssland inledde sin storskaliga invasion i februari 2022. Då tyckte Tyskland att man var generös som erbjöd Ukraina 5 000 hjälmar för att stå emot det ryska angreppet.
I dag får Ukraina nästan allting man pekar på. Kanske inte i den mängd man vill ha och alltid lite för sent, men numera har man till och med fått stridsflygplan av modellen F-16 och långskjutande robotsystem från bland annat USA och Storbritannien.
Men länderna sätter fortfarande gränser för hur vapnen får användas. Ukraina kan skjuta på ryska mål på den ockuperade Krim-halvön och en liten bit in i Ryssland men inte mot mål längre in i landet. En del av systemen har en räckvidd på 900 kilometer men Ukraina får bara utnyttja en bråkdel.
Ukraina trycker på för att restriktionerna ska lyftas. Argumenten är givna.
Putin använder sig av baser inne i Ryssland för sina nästan dagliga terrorattacker mot städer inne i Ukraina där skolor, sjukhus och el-anläggningar bombas. Ukraina har kapaciteten att slå tillbaka mot dessa baser med vapnen från väst men får inte göra det.
Ryssland använder försörjningsvägar inne i Ryssland för att transportera vapen och manskap till fronten i Ukraina. Dessa skulle Ukraina kunna slå till mot mer effektivt om de fick använda vapnen från väst. Vapenfabriker inne i Ryssland är andra tänkbara mål.
Rätt försvara sig
Men USA och Storbritannien, som står för de flesta av de avancerade vapnen, tvekar. Man är rädd att Putin ska uppfatta det som en provokation från Nato och trappa upp kriget.
Väst verkar splittrat. Sverige och Danmark tillhör en grupp länder som tycker att Ukraina ska få använda vapnen även mot mål långt in i Ryssland. Men Storbritanniens nye premiärminister Keir Starmer säger att de brittiska restriktionerna ligger kvar. Vilket fått president Zelenskyj att gå i taket.
Ända sedan kriget inleddes har Ukraina försökt pressa Nato att hela tiden gå längre. Resultatet är nästan alltid att Nato långsamt ger med sig. Många tror att det blir samma sak med förbudet att attackera inne i Ryssland.
Ukraina måste ha rätt att försvara sig mot den ryska aggressionen, både i Ukraina och i Ryssland. Allt annat vore orimligt.
Men väst har svårt att ta de sista stegen av rädsla för att Nato-länderna ska dras in mer direkt i kriget. Följden blir att Ukraina hela tiden bakbinds i sin rätt att försvara sig.
Kanske ska man se Ukrainas offensiv in i den ryska Kurskregionen som ett sätt att visa Nato att Ryssland inte är så farligt och mäktigt som Nato ofta utmålar det som.
Skapa buffertzon
In på tredje veckan fortsätter Ukraina att ta mark inne i Ryssland. Enligt den Washingtonbaserade tankesmedjan Institute for the Study of War har Ukraina tagit lika mycket mark som de ryska styrkorna lagt under sig i Ukraina under hela det här året.
President Zelenskyj hävdar att syftet med operationen är att skapa en buffertzon för att förhindra ryska attacker mot Sumy-regionen i Ukraina. Om Ukraina fritt kunde använda vapnen från väst skulle behovet av en buffertzon inte vara lika stort.
Självklart innebär det en risk att låta Ukraina attackera mål långt inne i Ryssland. Men den risken har funnit där hela tiden med varje steg som Nato tagit när de skickat mer vapen och ammunition till Ukraina.
Putin har snackat mycket om sina röda linjer och utfärdat diverse hot om väst träder över dessa. Inte minst har han skramlat med ryska kärnvapen.
Hittills kan man konstatera att han inte gjort allvar av dessa hot.
Riskerna som väst tar
Väst tar också risker om man låter bli att lyfta restriktioner mot användandet av vapnen.
Riskerna är:
Att det blir svårare för Ukraina att stå emot den ryska invasionen som om några månader går in på sin tredje vinter. Ryssland har systematiskt försökt förstöra el- och energiförsörjningen i Ukraina och delvis lyckats. För varje vinter blir det svårare för ukrainarna att överleva.
Att kriget riskerar att förlängas. Om Ukraina på ett mer effektivt sätt kan flytta kriget in i Ryssland ökar chansen att Putin känner sig tvungen att söka en förhandlingslösning trots att han inte sitter på alla starka kort.
Tesen som Nato hela tiden driver offentligt är att en seger för Ryssland skulle hota frihet, demokrati och den regelbaserade världsordningen i Europa.
Då går det inte i längden att låta Ukraina gå på svältkost och hoppas att de ändå ska vinna kriget. Väst måste ge Ukraina de nödvändiga förutsättningarna för att lyckas.
Annars riskerar allt man gjort hittills att vara förgäves.q