Sveriges ledarskribenter bör säga när palestinierna har rätt att försvara sig
Med den här texten vill jag ställa en fråga.
På måndag är det ett år sedan Hamas massmord på judiska män, kvinnor och barn. Våra tidningar kommer att fyllas med ledartexter om Israels rätt att försvara sig och krav på stopp för det besinningslösa våldet. Politiker kommer att sjunga rättvisans och fredens lov.
Men något kommer att fattas.
Det är alltid något som fattas.
Sverige har erkänt Palestina som en legitim stat. Denna stat är under ockupation och får för varje dag allt mindre möjligheter att överleva. Framtidsutsikterna är dystra för att inte säga nattsvarta.
Israels ockupation av palestinskt område är ena smärtpunkten som den hundraåriga ofreden beror på.
Den andra smärtpunkten är övriga staters i Mellanöstern vägran att erkänna Israel som legitim stat. Det hindret har steg för steg övervunnits sedan fredsavtalet mellan Egypten och Israel 1978. Grannarna Jordanien och Israel har ett fredsavtal sedan 1994.
Även den palestinska myndigheten på Västbanken – alltså Palestinas regering i Ramallah – erkänner Israel som stat.
För 31 år sedan, 1993, undertecknade Israel och PLO, palestiniernas representant, Osloavtalet. Det skulle leda till fred mellan israeler och palestinier genom ett gradvis tillbakadragande av israelisk trupp på ockuperat palestinskt territorium. Målet var bildandet av en självständig palestinsk stat sida vid sida med Israel.
1993 fanns 110 000 illegala judiska bosättare på den palestinska Västbanken. Kolonisatörer på palestinsk mark. De levde i 128 bosättningar. Ytterligare 140 000 bosättare fanns i östra Jerusalem som Israel ockuperade 1967 och i strid mot internationell rätt annekterade 1980.
I dag lever 465 000 judiska bosättare i 300 illegala samhällen på Västbanken. I östra Jerusalem lever 230 000 bosättare.
Antalet kolonisatörer har alltså nästan tredubblats under den så kallade fredsprocessen.
Bosättarna har bit för bit för bit tagit över palestinsk mark, oftast som ett led i officiell israelisk politik, ibland ”illegalt” men likafullt under beskydd av israelisk militär och polis.
När man rapporterar om ”illegala” bosättningar i medierna avser man ofta bosättningar som bildats av fristående grupper, fanatiska religiösa frikårer som anser att erövringen av det heliga landet går för långsamt. Men alla bosättningar är illegala enligt internationell rätt, både de som Israel officiellt har skapat och de som man inte skapat officiellt men ändå beskyddar.
Kolonisatörerna gör freden omöjlig.
Kanske är freden omöjlig även om en palestinsk stat bildas på Västbanken och i Gaza. Kanske kommer teokraterna i Iran och fanatikerna i Hamas att fortsätta kriget. Men jag tror att det blir svårare för dem. Jordmånen blir för mager.
Under det senaste året har skribenter av alla kulörer skrivit hundratals artiklar om Israels rätt att försvara sig. Alla uttrycker alltid bekymmer över ”fredsprocessen”. Artiklarna har ofta en paternalistisk underton, eller snarare utgångspunkt. Den stipulerar att förutsättningen för fred är att palestinierna måste visa att de kan uppföra sig och går att lita på.
Vi i den snattrande klassen – journalister, forskare, politiker, aktivister och babblande tyckare – kan grotta ner oss i miljoner spörsmål från Balfourdeklarationen 1917, över sjunde oktober 2023 till dagens bomber över Libanon.
Det är meningslöst. Det blir aldrig fred genom att älta historiska oförrätter. Se bara på Serbien. Fred skapas genom tydliga avtal och viljan att gå framåt. Som Europa gjorde 1945, historiens mest lyckade fredskonstruktion som Putin nu försöker bomba sönder.
Min fråga är:
När har palestinier under ockupation rätt att försvara sig?
Med vilka medel?
För den intellektuella hederlighetens skull bör politiker och ledarskribenterna på viktiga tidningar som Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Expressen försöka besvara den.
Nu när vi under ett år, med rätta, upprepat Israels rätt att försvara sig.