Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Birgitta, Britta

Datainspektionen säger nej till registerutdrag

Det är utmärkt att datainspektionen är positiv till förslaget att arbetsgivare ska förbjudas begära utdrag ur belastningsregistret.

Men en ny lag kommer inte åt Lexbase och liknande cyniska tjänster på nätet. 

I början på 2000-talet infördes en lag om krav på registerkontroll för den som ska arbeta inom skola och förskola. Men riksdagen brydde sig inte om att förbjuda andra arbetsgivare att haka på möjligheten att kräva utdrag ur belastningsregistret för jobbsökande.

Resultatet blev ett skenande missbruk: antalet uttagna utdrag ökade från 40 000 år 2003 till 199 000 år 2012.  Därmed motverkades dömda människors möjlighet till återanpassning till samhället.

Förre arbetsmarknadsminister Hillevi Engström tröttnade på ofoget och tillsatte en utredning som i somras lade fram ett förslag som gick ut på att människor inte ska tvingas visa att de är ostraffade.

Bara arbetsgivare som har stöd för det i laget ska ha rätt att begära utdrag ur det register där allt från bötesförseelser till fängelsedomar finns noterade.

Det är mycket bra. Den som har sonat sitt brott ska få en andra chans. Och den som till äventyrs rycker på axlarna åt den typen av moraliska resonemang bör betänka att de samhällsekonomiska vinsterna med att människor kommer tillbaka till arbetsmarknaden efter avtjänat straff är betydande.

Att datainspektionen i dag applåderar utredningens förslag är även det glädjande. Men myndigheten varnar samtidigt för att den nya lagen inte kommer åt internettjänster som sammanställer och publicerar information om personer som dömts för brott.

Det ger arbetsgivare ett kryphål. Jaha, Nisse Svensson är dömd till dagsböter för bedrägeri. Där ser man. Och Anna Larsson har en rattfylla i bagaget. Henne vill vi inte ha.

Egentligen är det enligt personuppgiftslagen i princip förbjudet för andra än myndigheter att bygga upp register med den här typen av uppgifter. Men genom att skaffa utgivningsbevis skyddas till exempel Lexbase, en sökmotor som generöst tillhandahåller domar från landets samtliga domstolar, av grundlagen.

Företag som Lexbase talar gärna och högt strunt om att de är offentlighetsprincipens yttersta förkämpar, men åstadkommer inget annat än att göra Sverige till ett sämre land att leva i.

Hur ska eländet stoppas? Jag har inget bra svar. Men bland det sista den förra regeringen gjorde var att tillsätta en parlamentarisk kommitté som bland annat fick i uppdrag att se över frågan. Det är utmärkt.

Att kunna vända sig till en domstol och få ut en dom är av fundamental betydelse för insyn i den dömande maktens verksamhet.

Det måste finnas en möjlighet att värna den rätten och samtidigt hindra tvivelaktiga företag från att samla in stora mängder information och bygga integritetskränkande, riksomfattande personregister som vilken arbetsgivare eller nyfiken granne som helst kan ta del av.

Ytterst handlar det om hur anständigt vi vill att Sverige ska vara.  

Följ ämnen i artikeln