Viktigaste nyheten gick de flesta förbi
En av den senaste tidens viktigaste nyheter passerade under radarn för de allra flesta av oss. Kanske för att den levererades i julveckan då det är mycket annat att tänka på. Kanske för att vi märkligt nog vant oss vid tanken på att ständigt vara bevakade av storebror.
Kammarrätten hade begärt ett förhandsavgörande av EU-domstolen i Luxemburg och tre dagar före julafton så kom det. Svensk lag överensstämmer inte med EU-rätten på en viktig punkt som handlar om den personliga integriteten.
Vi backar bandet till 2006. I kölvattnet av en rad terrordåd antog EU det så kallade datalagringsdirektivet som skulle vara infört i alla medlemsländer senast året därpå.
Det säger att fysiska och juridiska personers kommunikation via tele- och datanäten ska lagras. Det som skulle framgå var bland annat sändarens och mottagarens identitet, längden på kommunikation och var sändaren befann sig.
Den dåvarande regeringen tyckte att övervakningen av medborgarna gick för långt och vägrade införa direktivet i den svenska lagstiftningen. Men till slut, efter en dom i EU-domstolen, fick den ge upp motståndet. 1 maj 2012 infördes det i Sverige som sista EU-land.
Men sista ordet var inte sagt, visade det sig. Två år senare slog EU-domstolen fast att övervakningen var olaglig eftersom den stred mot EU:s rättighetsstadga. Den säger bland annat att varje människa har yttrandefrihet och rätt till ett skyddat privatliv.
Man skulle kunna trott att Sverige skulle jubla och i hast avskaffat lagen som vi med näbbar och klor bekämpat. Men icke. När Tele2 och andra svenska operatörer efter EU-beskedet upphörde att lagra kommunikation drogs bolaget inför domstol. Förvaltningsrätten slog fast att de var tvungna att lagra all trafik i ett halvår. Tele2 överklagade.
Det som hände före jul var att EU-domstolen, ständigt denna domstol, meddelade att generell lagring inte är tillåtet. Man kan tänka sig riktad inhämtning av trafik för att bekämpa grova brott. Men enbart det som anses vara absolut nödvändigt och som gäller vissa individer får lagras. Dessutom måste lagringen förhandsprövas och det ska framgå hur länge uppgifterna får sparas.
Exakt hur de nya svenska bestämmelserna kommer att se ut kommer att framgå av kammarrättens kommande dom i tvisten mellan Tele2 och staten.
Men redan nu törs man nog konstatera att vi, som inte är misstänkta för grova brott, redan har fått den bästa nyårspresenten. Rätten att tala i telefon och sms:a utan att uppgifterna på oklara grunder sparas av myndigheterna i ett halvår.
5 saker att ha koll på 2017
Kongressfest hela året
Alla riksdagspartier, utom Vänsterpartiet, har kongress under 2017. Först ut är Socialdemokraterna som möts i Göteborg i april. Liberalerna knyter ihop säcken i november i Västerås. Vänsterpartiet väntar till valåret 2018 innan de lägger sista handen vid valfrågorna.
Val i Nederländerna
Tre val i Europa kommer att påverka oss under det här året. Det första är parlamentsvalet i Nederländerna där Geert Wilders islamofobiska högerinriktade Frihetspartiet enligt opinionsmätningarna har möjlighet att få majoritet. Valet äger rum i mitten av mars, många oroas redan.
Ny president i Frankrike
De franska väljarna utser i slutet av april och i början av maj sin nye president. Marine Le Pen, ledare för högerpopulistiska Nationella fronten, och de konservativas kandidat François Fillon, tidigare premiärminister. Socialisterna utser sin kandidat först i slutet av januari.
Merkel vill vinna igen
Tysklands förbundskansler hoppas vinna det fjärde valet i rad när Tyskland väljer ny förbundsdag, sannolikt i slutet av september. Datum är inte bestämt ännu. Men efter flyktingkrisen gungar marken lite under fötterna på henne så det kan bli svårt trots tidigare popularitet.
En försmak av valåret
Under årets Almedalsvecka, i början av juli, får vi sannolikt en försmak av både de frågor och den stämning som kommer att prägla valåret 2018. Då är det nämligen hög tid för partiledarna att jobba upp adrenalinhalten och sparka igång valarbetarna. Det blir en lååång valrörelse.