Få nyfödda kan bero på sociala medier: ”Minskar framtidstron”
Uppdaterad 19.51 | Publicerad 19.22
Antalet nyfödda har inte varit så få på två decennier i Sverige.
– Sociala medier pumpar ut en massa negativ information som minskar framtidstron, säger demografen Gunnar Andersson.
Första halvåret 2024 föddes 50 500 barn. Det var lägsta antalet nyfödda på 21 år, rapporterar Statistiska centralbyrån, SCB.
Det beror delvis på att så få kvinnor föddes i Sverige i slutet av 1990-talet. När den gruppen nu kommer in i barnafödande ålder blir det automatiskt färre nyfödda.
Men det låga barnafödandet våren 2024 hänger också samman med det låga fruktsamhetstalet, det vill säga hur många barn varje kvinna i genomsnitt föder. Ända sedan 2010 – då varje kvinna i Sverige i genomsnitt födde 1,98 barn – har fruktsamhetstalet minskat konstant och var 2023 nere på rekordlåga 1,45.
Subjektiva faktorer
Fruktsamhetstalet brukar följa konjunkturen – när folk har jobb och pengar skaffar de barn – men den trenden har brutits sedan 2010, berättar Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet.
– Barnafödandet följer inte strukturella faktorer längre, varken konjunkturen eller familjepolitiken. Det är lite mer subjektiva faktorer som påverkar. Till exempel bilden man får av framtiden genom sociala medier, som kanske inte hänger ihop med den riktiga bilden, säger han.
En global finanskris utlöstes av investmentbanken Lehman Brothers konkurs 2008, ungefär samtidigt som Iphone lanserades.
”Mörk bild av omvärlden”
När världens länder hämtade andan kring 2010 och konjunkturen började vända uppåt borde fruktsamhetstalen också ha gjort det. Men så blev det inte.
– Samtidigt som Iphone kommer eskalerar populismen i omvärlden och missnöjesyttringar börjar bubbla, vilket gör att man får en mörk bild av omvärlden. Det går inte att bevisa, men jag tror att det har bidragit till det minskade barnafödandet, säger Gunnar Andersson.
Det finns också andra skäl, som demograferna har teorier kring men fortfarande inga exakta svar på.
– Man spekulerar om det är för att man inte vet till vilken framtid man föder sina barn, att man inte har tilltro till samhället, att man tycker att barn är en miljöförstöring, att man vill förverkliga sig själv, säger Lena Lundkvist, demograf på SCB.
Svår fråga
I många andra länder – till exempel Finland och Italien – är fruktsamhetstalen ännu lägre än i Sverige, konstaterar demografen Caroline Uggla.
Hon är docent vid Södertörns högskola, har skrivit boken ”Familjeformeln” och har själv barn:
– Studier har genomförts där man frågar folk vad de oroar sig för. Men att försöka förstå om oron påverkar deras barnafödande på lång sikt är en svår metodologisk fråga, säger Uggla.
Hon vågar sig ändå på en gissning vad det minskade barnafödandet beror på:
– De som vill skaffa barn vill bara göra det när de har sitt ”forever home” och barnen kan få livsstilen som man vill att de ska ha. Jag tror att man sätter ribban ganska högt. Jag skriver i min bok om det intensiva föräldraskapet, där föräldrar i dag är väldigt pålästa. Föräldrarna läser forskning om hur barnen ska äta, om att de ska undvika skärmar. Och de skräddarsyr fritidsaktiviteter efter barnens behov.
Vill inte ta ansvaret
– Det blir en stor uppgift. Föräldrar lägger mycket mer tid på sina barn i dag än hemmafruarna på 1950-talet. Hur ska detta gå ihop om man också yrkesarbetar? Det här tror jag också späs på av sociala medier, där man ser att andra har gulliga barnkläder och gör hemmagjorda puréer, säger Caroline Uggla och tillägger:
– Fast nu pratar jag mer som förälder än forskare. Men det finns data som tyder på att unga i högre utsträckning inte önskar sig barn alls. Det kan bero på – nu spekulerar jag igen – att man tycker att det verkar vara ett ansvar som man inte vill ta på sig helt enkelt.