Uppsalapolisen: ”Vi har tre kriminella släktnätverk”
Publicerad 14.43
Släktbaserade kriminella nätverk fungerar i princip som vilket företag som helst, menar Uppsalapolisen. Vd:n är den som bestämmer.
Men det är inte vd:n som står på golvet och utför arbetet.
– Vi jobbar hårt för att komma åt de högst upp i nätverken. Det är en jätteutmaning, säger Roland Komaromi, presstalesperson för Uppsalapolisen.
De senaste årens mest omtalade gäng – Foxtrot – har sitt ursprung i Uppsala.
Och både Ismail Abdo och Rawa Majid har samarbetat med släktingar i sin brottslighet.
Men för Uppsalapolisen har det varit – och är fortfarande – andra släktnätverk som står i fokus.
– Det är ingen hemlighet att vi har släktbaserade kriminella nätverk i Uppsala, säger Roland Komaromi.
Roland Komaromi kan inte prata specifikt om den familj som Aftonbladet granskat. Däremot kan han ge en generell bild av läget i staden.
Det handlar om tre nätverk där familjer eller släkter utgör kärnan. Kärnor som inte byts ut.
– Våldskapitalet är generellt ganska stort i de här nätverken, säger Roland Komaromi.
”Kärnan svår att komma åt”
Oftast är det inte familjemedlemmarna som står för våldsbrotten utan andra som gör det på deras uppdrag. I stället sysslar toppmedlemmarna med olika typer av ekonomisk brottslighet, sådant som är svårare att komma åt.
– Det är det som gör det så utmanande. Vi måste jobba både på kort sikt för att ta fast dem som står för våldet. Och på lång sikt för att ta fast de som styr. Kärnan i de släktbaserade nätverken är svåra att komma åt, säger Roland Komaromi.
Han jämför klanerna vid företag. Där VD:n styr utan att utföra det praktiska arbetet på golvet.
”Går på pengarna”
För att komma åt dem högre upp i hierarkin behöver polisen därför jobba tätt med andra myndigheter. Och det gör man i Uppsala, säger Roland Komaromi.
– Både polisen nationellt och lokalt går på pengarna. Det är det som ger frukt i vårt arbete.
– Till exempel samarbetar vi med Skatteverket och bostadsbolagen för att upptäcka folkbokföringsbrott och andrahandsuthyrning. Har man ett hyreskontrakt på felaktiga grunder så är det ju i förlängningen någon annan som inte har fått den lägenheten som kanske hade rätt till den, säger han.
I Aftonbladets granskning har vi sett hur Gränbyfamiljen hållit många medborgare i området i skräck i nästan ett decennium. Hur offer inte vågar anmäla och hur vittnen inte vågar berätta.
Roland Komaromi håller med om att klanerna påverkar stadsdelarna de verkar i.
– Den stora skillnaden mot andra typer av kriminella gäng är den motståndskraft som de släktbaserade nätverken har. Den starka kärnan byts inte ut. Och är det någon som frihetsberövats är det lätt för de andra familjemedlemmarna att ta hans eller hennes plats.
– Är de tillräckligt stora kan de också påverka kommunen och politiken och på så sätt sitta på en plats där de får makt. Det blir effektivt för dem. Vi jobbar aktivt för att se till att de inte får inflytelserika poster i kommunen till exempel, säger Roland Komaromi.
Slinker igenom
Vi har ju sett att en av bröderna i familjen jobbar som chef i kommunen. Vad tänker du om det?
– Jag kan inte säga om vi kände till det eller inte. Om vi har haft stenkoll på just den här individen låter jag vara osagt. Men även om vi är duktiga så är vi inte felfria. Även om vi försöker hjälpa till vid rekryteringsprocesser så kommer det ju slinka igenom folk.