"Sopdrottningen" i rätten för Think Pink-härvan

Think Pink tog betalt för att sortera avfall, men i stället dumpade bolaget hundratusentals ton avfall på över 20 platser i Sverige, hävdar åklagaren.

Nu inleds rättegången om Sveriges största miljöbrottshärva. I centrum står bolagets vd Bella Nilsson, känd som ”Queen of trash”.

Det som har beskrivits som Sveriges största miljöskandal har till sist landat i domstol, då förhandlingen i den nära 100 dagar långa rättegången om Think Pink-härvan på tisdagen inleds i Attunda tingsrätt i Sollentuna.

Elva personer står åtalade i målet men det är vd:n känd som Bella Nilsson, ansiktet utåt för numera konkursade Think Pink, som är tydlig huvudperson den här dagen.

Svarar inte på frågor

Iförd ett par stora, mörka solglasögon anlände hon sist av alla till rätten och det uppstod en smärre kalabalik då fotografer och journalister trängdes för att komma fram till den så kallade Sopdrottningen.

Nilsson, som numera har bytt namn, svarade dock inte på några frågor utan föste bara undan reportrarnas mikrofoner och gick vidare in i rättssalen.

Likt övriga tio tilltalade personer nekar hon till brott.

– Man kan säga att vi är oense om det mesta med åklagarna, sade hennes advokat Jan Tibbling till TT på måndagen.

Dumpades illegalt

Stämningen i Think Pink-härvan kretsar kring hundratusentals ton avfall som ska ha dumpats på ett illegalt sätt på 21 platser i Mellansverige mellan 2015 och 2020. Soporna, främst osorterat och krossat bygg- och rivningsavfall, skulle egentligen sorteras men lades i stället på hög eller grävdes ned.

Det har bland annat lett till föroreningar med risk för miljö och människors hälsa, samt omfattande sopbränder på flera håll, exempelvis i Botkyrka och Skultuna. I stämningen nämns bland annat förekomsten av höga halter av bly, koppar, kvicksilver, krom, zink, nickel och arsenik i avfallet.

Eftersom det är mycket kostsamt att hantera avfall korrekt finns det stora pengar att tjäna för de som struntar i regelverket, och åklagarna tror att brottsligheten de senare åren helt enkelt varit affärsidén.

– I början kanske det fanns en idé att bedriva en fullkomligt laglig verksamhet, men från 2015, som vi tittat på, så finns det ingen sådan avsikt, sade Anders Gustafsson, en av åklagarna i målet, till TT i samband med att åtal väcktes.

I och med de stora saneringskostnader som uppstått för i huvudsak kommuner kommer det att riktas omfattande skadeståndsanspråk mot de tilltalade. Notan landar enligt TV4 Nyheterna på totalt 262 miljoner kronor.