Här avgörs valet – i ödslig spökstad
”Harris-anhängarna vågar inte sätta upp några skyltar här”
Publicerad 2024-10-26 15.38
HOMER CITY, PENNSYLVANIA. En av skorstenarna är den högsta i USA.
Men nu står den och resten av kolkraftverket bara kvar som ett monument över en svunnen tid. Förra året lades det ner.
Som kompensation utlovade president Biden välbetalda ersättningsjobb.
– Dem har vi inte sett skymten av, säger statsdirektören Rob Nymick.
Vi kör en solig morgon den dryga timmen från Pittsburgh till Homer City. Solstrålarna lyser vackert upp trädens orangegula lövprakt. Men väl framme i Homer City är det mest deppig stämning vi möter trots de vackra omgivningarna.
Fram till för några år sedan var det här en välmående bygd. Det fanns gott om välbetalda jobb som lockade folk till staden.
Optimismen var extra stor efter att Donald Trump både när han blev vald till president 2016 och i valrörelsen som följde lovade att gynna kolet som energikälla.
Följden blev att många av de gruvarbetare som i alla år röstat på demokraterna istället lade sin röst på Trump. Han lyckades vinna delstaten men knapp marginal och säkrade därmed presidentposten.
Men verkligheten har inte riktigt blivit den som Trump utlovade.
”Kolets tid är förbi”
– Kolgruvor läggs ner på löpande band, berättar Rob Nymick bakom sitt skrivbord i stans lilla kommunkontor.
– Kolet är helt enkelt inte längre lönsamt när fossilgasen har blivit så mycket billigare.
Det var därför som ägarna till kolkraftverket förra året med 90 dagars varsel beslöt att lägga ner det.
Redan under Trumps tid som president drog man ner på elproduktionen eftersom kostnaden var för hög.
– Trump kan inte sätta priserna, säger Dick Yancy som arbetade 40 år vid kolkraftverket innan han gick i pension några år innan nedgången inleddes.
– Jag tror helt enkelt att kolets tid är förbi. Tyvärr.
Ur klimatsynpunkt är det en gynnsam utveckling både för USA och för världen eftersom USA står för 10-15 procent av planetens totala utsläpp av koldioxid. Men för Homer City var det en katastrof.
– Idag slåss vi för vår överlevnad, säger Rob Nymick som med det allvarliga tonläget vill understryka att han inte överdriver.
– Vi har tappat en stor del av vår befolkning. Framförallt de unga försvinner eftersom det inte finns något för dem här. Före nedläggningen hade vi 2 500 invånare. Nu är vi bara 1 740 med en fortsatt nedåtgående trend. Jobben vid kolkraftverket var välbetalda. Folk hade råd att gå ut och äta lunch på de lokala krogarna. För varje jobb på kolkraftverket skapades 15 andra jobb, enligt en undersökning som Penn State-universitetet gjort.
Igenbommat
Dick Yancy minns den goda tiden. Han tittar mot den jättelika anläggningen som vi står utanför och blir lite sentimental.
– Många av de 1 500 som jobbade på kolkraftverket umgicks på fritiden. Företaget ordnade grillplatser och gemensamma aktiviteter. Vi var en tätt sammanhållen bygd. Några stora ekonomiska bekymmer hade vi för det mesta inte heller. Lönen var bra och räckte för att försörja en familj.
Hur har det förändrats, undrar jag?
Han lutar sig fram och får ett sorgset uttryck i ansiktet.
– Förr hade vi 4-5 barer i stan. Längs huvudgatan var det alltid full aktivitet. Titta hur det ser ut idag.
Han låter för ett ögonblick orden hänga i luften.
– De flesta affärer är igenbommade och du möter nästan inga människor. Det är sorgligt.
För att visa att den gamle kolverksarbetaren inte överdriver tar oss Bob Nymack med på en rundvandring längs Main Street. Klädd i en neongul hoodie, välanvändna blåjeans och slitna gympadojor.
”Inte råd att riva”
Det första vi passerar är en grå tegelbyggnad som sett bättre dagar. Taket är genomruttet på sina ställen.
– Vi har många såna här byggnader som vi skulle vilja riva eller renovera, förklarar Nymick. Men vi har inte råd.
Staden har fått ett federalt bidrag på 500 000 dollar, ungefär fem miljoner kronor.
– Det räcker inte långt, suckar stadsdirektören innan vi fortsätter vandringen.
Han pekar på en tom butikslokal.
– Här låg ett av våra två apotek. Idag har vi inget.
Han pekar mot andra sidan gatan.
– Där låg ett bageri och intill det en smyckesbutik och bredvid den en biograf. I dag står alla tomma och byggnaderna förfaller. Vi står utan all den servicen.
Storleken på skolklasserna har halverats av elevbrist. Om och när ägarna av kolkraftverket slutar betala fastighetsskatt riskerar de lokala skolorna att tvingas sparka lärare.
Biden öronmärkte
När kolkraftverkets lades ner sommaren 2023 kom det som en chock trots att alla visste att det redan skett neddragningar.
– Jag trodde aldrig att jag skulle få uppleva under min livstid att kraftverket upphörde att existera, säger Ken Walker som jobbade där i över 30 år. Det kändes otänkbart.
President Biden har varit medveten om att den gröna omställningen skulle leda till tappade jobb i delstater som Pennsylvania där energisektorn är tung. Därför såg han till att kongressen öronmärkte pengar som skulle gå till de samhällen som drabbades.
Meningen är att de ska användas till att skapa nya, gröna jobb som är lika välbetalda som kolarbetarnas.
Homer City har gång på gång ansökt om att få del av dessa pengar för att bryta befolkningsflykten. Men hittills har de alltid kammat noll.
– Pengarna går hela tiden till de stora städerna som Pittsburgh och Philadelphia där det finns många väljare att locka, klagar Tanya Weller, stadens sekreterare.
Rob Nymick nickar instämmande.
– Det är som vi inte räknas trots att vi behöver bidragen mer än någon annan.
Harris-fans – i smyg
Problematiken är densamma överallt i USA. Kolkraftverk läggs ner och ersätts med fossilgas, vind- eller solkraft. Mellan nu och 2030 kommer 173 kolkraftverk i 33 delstater att dra sin sista suck.
En av de före detta anställda vi träffar vägrar dock tro att kolets tid är förbi.
– Vi har fortfarande massor av kol i marken, säger Herb Mcnulty. Bara vi blir bättre på att fånga upp de skadliga utsläppen kan kolet gå en ny vår tillmötes. Vindkraft klarar inte helt av att ersätta kolet.
När vi kör runt bland de anspråkslösa villorna i staden och i grannsamhällena är det fullt av valplakat nedkörda i gräsmattorna med Donald Trumps namn på. En villaägare har tillverkat en egen rödmålad skylt som är så stor att den nästan når till taket på hans lilla hus. Väl synligt från genomfartsleden.
Men Ken Walker tror att det egentligen är ganska jämnt mellan Kamala Harris och Donald Trump i valdistriktet.
– Skillnaden är att många av Harris-anhängarna inte sätter upp några skyltar. De vill inte öppet ta ställning.
Viktig vågmästarstat
Pennsylvania är en av de så kallade vågmästarstaterna där presidentvalet kommer att avgöras. Traditionellt är det demokraterna som brukar vinna delstaten som tillsammans med Michigan och Wisconsin är del av vad som brukar kallas partiets blåa vägg.
– Jag tror definitivt att energifrågan kan påverka hur folk röstar i Pennsylvania, säger David Yancy. Jag tror att Trump är den som gynnas mest av det.
Opinionsmätningarna visar att det är oerhört jämnt här, precis som i de flesta av de sex övriga vågmästarstaterna. Just nu har Trump enligt sajten Real Clear Politics som gör en sammanvägning av olika mätningar, ett försprång på 0,6 procent. Helt inom felmarginalen.
Eftersom delstaten har hela 19 elektorsröster blir det väldigt svårt för Harris att vinna om hon förlorar den. Därför satsar de två kandidaterna stenhårt på att kampanja i Pennsylvania. Inte bara själva. Det låter också högprofilerade politiker ordna valmöten i deras namn. Så kommer exempelvis Donald Trump Jr, sonen som spås ta över ex-presidentens mantel, nästa vecka att hålla ett valmöten i Pennsylvania.
”Utsläppen har dödat allt”
Rob Nymick säger att han kanske inte ägnar så mycket uppmärksamhet åt rikspolitiken som han borde. Istället rullar han ut en jättelik karta på konferensbordet. Den föreställer Homer City med omgivningar. Gamla kolgruvor finns i prickade liksom den flod som rinner genom staden, Yellow Creek. Nymicks dröm är att göra vattnet så rent att fisken trivs där igen.
– Då skulle vi kunna locka fritidsturister till stan. Som det är nu existerar inget liv i den lilla floden. Utsläppen från kolet har dödat allt. Men det går att reparera. Problemet är att det kostar pengar.
Staden har redan fått bidrag men enligt Nymick krävs det mycket mer pengar för att hans dröm om Homer City som ett fiskeparadis ska gå i uppfyllelse.
Men kanske kan turismen en gång ersätta koljobben.
