Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Simon, Simone

Georgiens opposition erkänner inte valresultat

Uppdaterad 2024-10-27 03.02 | Publicerad 2024-10-26 18.13

Nika Gvaramia, som är ledare för oppositionspartiet Akhali, anklagar regeringspartiet för "en konstitutionell kupp".

Regeringspartiet Georgisk dröm ser ut att gå mot seger i parlamentsvalet i Georgien, när en större del av rösterna har räknats.

Oppositionen erkänner inte valresultatet och hävdar att valet är ”stulet”.

Georgisk dröm leder med 53 procent av rösterna, mot oppositionens 38,3 procent, när rösterna från 70 valdistrikt har räknats färdigt, enligt den centrala valkommissionen.

Det är fortfarande oklart när det slutgiltiga resultatet kan presenteras.

Tina Bokuchava, ledare för oppositionspartiet UNM, hävdar valfulsk.

– Vi erkänner inte det förfalskade resultatet i det stulna valet, säger Bokuchava.

Nika Gvaramia, som är ledare för oppositionspartiet Akhali, anklagar regeringspartiet för ”en konstitutionell kupp”.

Larm om våld

Både regeringspartiet och oppositionen har tidigare under kvällen sagt sig ha vunnit valet, sedan olika vallokalsundersökningar visat mycket skilda resultat, enligt Reuters.

Oppositionspartierna har under valdagen larmat om att observatörer och väljare hotats och attackerats.

Georgiens EU-vänliga president Salomé Zurabisjvili uppgav att det förekommit ”djupt oroande våldsincidenter” vid vissa vallokaler. Och på sociala medier har det spridits en video som uppges visa hur buntar med valsedlar trycks ned i en valurna.

Oppositionens utmaning har hittills varit dess splittring, men inför valet har en rad allianser enats om att forma en tillfällig koalition för att sätta stopp för Georgisk dröm.

Mycket på spel

Valet har beskrivits som ett ödesval, där resultatet bedöms avgöra om landet styrs närmare EU eller Ryssland.

Georgien fick kandidatstatus till EU i slutet av 2023. Sedan dess har Georgisk dröm, som haft makten sedan 2012, skjutit processen i sank med en rad kontroversiella lagändringar.

Landets så kallade agentlagstiftning trädde i kraft i somras, efter månader av folkliga protester. Lagen innebär att organisationer som får mer än en femtedel av sin finansiering från utlandet ska registrera sig hos myndigheterna som organisationer som verkar i främmande makts ärenden.