Mascis - excentrisk som en förrymd gatumusikant

helskärm

Enmansorkestern J. Mascis är en minst sagt speciell konsertupplevelse. Den excentriske indie-ikonen från Dinosaur Jr. kör numera under eget namn, vilket innebär han själv, en gitarr och ett gäng förinspelade ljudspår.

Mascis framför akustiska och avskalade versioner av låtar från såväl Dinosaurs klassiska 90-talsplattor som det egna solomaterialet, och de flesta låtarna fungerar bra tack vare hans karaktäristiska sångstil och själfyllda gitarrspel. Och han låter sig verkligen inte begränsas av det enkla formatet. Så med andra ord, när det är dags för gitarrsolo stampar han i gång det förinspelade kompet, slår på disten och sätter i gång. Lite som de oupptäckta genierna som brukar spela nere i tunnelbanan alltså.

Oljudens mästare

Mascis är ju lite av oljudens okrönte mästare, och tro det eller ej, men han lyckas faktiskt prestera ansenliga mängder distat skrammel med bara en halvakustisk gura och några väl använda effektpedaler. Men det låter ganska märkligt. Och jag kan inte riktigt bestämma mig för om det är genialiskt eller bara oinspirerat och taffligt. Ibland, som i solot till avslutande "Alone", är stämningen spöklikt andäktig men allt som oftast för hans säregna uppenbarelse tankarna till en gatumusikant på rymmen.

J. Mascis

Cecilia Lundblad