Det svänger så hela hallen kokar

Läs recensionen av Jerry Williams konsert

Ännu en sommar, ännu en Jerry Williams-turné, ännu en show på alldeles för mycket rutin.

Höll jag på att skriva. Men faktum är att den nyblivne 60-åringen känns piggare än på länge.

helskärm

En svensk rock"n"roll-institution har han varit sedan 60-talet, Jerry Williams. Nu ska han få en scenshow om sitt liv uppsatt i Stockholm i höst, släpper ett nytt album om två veckor och ger sig givetvis ut på sommarturné även i år, gammal folkparkskung som han är.

Rätt högt tempo för en nybliven 60-åring, får man säga.

Jo, det är sant. Han har fyllt. Men det är väldigt svårt att tro när man ser honom, för den här ljusa natten i Umeå är det duckwalk från scenkant till scenkant och mickstativövningar samtidigt som han håller tonen i en "Kansas City" eller en "Keep on".

I sanning imponerande.

Försöker göra lite mer

Men än mer imponerar det faktum att Fernström försökt göra lite mer den här gången. Den till förbannelse boogierockande "I can jive"-Jerka som vi sett så många gånger rockar loss med en riktig r"n"b-föreställning, med två hungriga saxar, hammond, piano och ståbas.

Det beamar oss kanske inte iväg ända till New Orleans, men det svänger emellanåt så hela hallen kokar.

Sen ska förstås mannen avhandla "Who"s gonna follow you home" och en massa andra måste-låtar också, och då blir det inte fullt lika spännande.

Men mest är det rockabillysväng och betydligt roligare än jag vågat hoppas.

Och tro det eller ej, men han gör Princes "Little red Corvette", och dessutom helt ok.

Gammal är yngst, eller vad det heter.

Jerry Williams Plats: Umeåfesten, Umeå. Publik: Några tusen, trångt i Nolia-hallen. Längd: En timme. Bäst: "Keep on" är det stomp i. Sämst: "Did I tell you." Fråga: Hur många hundra "rock"n"roll!" hinner han vråla på ett gig?

Håkan Steen