Aldrig bättre än bra

GÖTEBORG

till Dark Tranquillity

Trots att Dark Tranquillity skivdebuterade före sina otroligt framgångsrika grannar i In Flames får de ständigt se sig omkörda.

När kollegerna ligger etta i SVT:s listprogram "Spinn" och fyller baskethallar här på hemmaplan får Göteborgssextetten finna sig i att spela på klubbar av standardsnitt och några listplaceringar modell högre kan vi då rakt inte tala om.

Saknar profil

På sätt och vis är det synd, då Dark Tranquillity när de är som bäst väl lever upp till kollegernas standard. "Single part of two", gothiga "Haven" och dödssalvan "Punish my heaven" är minst lika bra som något från "Reroute to remain" eller "Clayman", men combons problem ligger i att många av deras stycken saknar en egen profil. Om man lyssnar på dem en och en förvånas man ofta av exakt hur knivskarpa och finurligt strukturerade de är, men i sällskapet av ett 15-tal andra låtar försvinner dessa finesser lätt i mängden.

Då kvittar det att sångaren Mikael Stanne poserar snyggt och fyller upp sin plats på scenen, det blir aldrig bättre än bra.

Dark Tranquillity

Mattias Kling