ZZ Top ser roligare ut än de låter

Billy Gibbons hanterar sin gitarr på samma sätt som småungar använder hemlagad gräddkola - han tuggar, tuggar och tuggar. I all oändlighet.

Vilket bland annat gör att de mest utdragna och knubbiga bluesnumren samt tryckaren "Rough boy" blir tristare än en måndag i november. Dusty Hill, den andra jultomten på bas, analyserar själv konserten rätt bra när han sjunger att varje minut är som en timme och att varje timme är lika lång som en dag.

Luddiga instrument

Den något negativa sanningen att ZZ Top ser roligare ut än de låter gäller fortfarande.

Underhållningen börjar med skäggen och slutar med de luddiga specialinstrumenten som ser ut som en blandning av dubbla rattmuffar och två kaniner.

Men lyckligtvis synar trion sina starkaste kort mot slutet.

Tuffa raggarlåtar

Hitsen "Gimme all your lovin"", "Sharp dressed man" och "Legs" håller alltjämt en förvånansvärt hög klass.

Det är svårt att hitta tuffare raggarlåtar om brudar, bilar, öl och långa ben på den här sidan av AC/DC.

För att inte tala om "La Grange" och "Tush" - två klassiska boogiesmällare som i elfte timmen väcker de 8 500 i publiken till liv. Avslutningen förlåter till och med att ZZ Top envisas med att använda trumljud från 80-talet som är lika plastförpackade som Duran Duran.

ZZ Top Plats: Hovet, Stockholm.

Markus Larsson