Förförande knakelibrak

LUND. Måste kapitulera.

E-Type dundrar på med så mycket bomber, demoner och gott humör att den mest banala eurodänga blir till stor underhållning.

Mer show än så här lär ni inte få se i sommar.

Mycket kan sägas om E-Type och hans knakelibraklåtar. Jag har sannerligen haft svårt för mycket av den hårdrocksdisco, ishallsreggae och riddartechno som han förfört massorna med under åren. Men för varje gång jag sett honom har jag mer och mer tvingats erkänna att han åtminstone kan det här med show.

Nu är det dags för den stora kapitulationen.

Den här turnén, E-Types första på tre år, är hans i särklass mest påkostade hittills. Det smäller, blixtrar och regnar konfetti mest hela tiden. Tre körtjejer, två trummisar, med ett gigantiskt trumset som stiger mot skyn i bästa Kiss-stil.

Mer av allt, alltså. Utom, i sedvanlig ordning, dansösen Dees scenkostym...

Men främst är detta en skickligt uppbyggd och välrepad show med väldigt få döda punkter. Givetvis bara hits, nästan alla ni kan tänka er. Med undantag av partiet med "Prince of Egypt" och "Banca banca" rena mördartempot rakt igenom.

"Free like a flying demon" är en smårolig minirockopera med en demon som jagar bandet runt scenen. Gitarrer sprutar eld och till och med en trumduell är kul.

Lägg till detta snyggt ljus och utmärkt ljud och även en surmagad rockrecensent kommer på sig med att stå och nynna med i "Campione".

"Vi ses i baren", säger E-Type.

Skål, säger jag.

++++

E-Type Plats: Lundakarnevalen, Lund. Publik: Rätt många tusen, känns det som. Längd: 73 minuter. Bäst: Showen. Sämst: "Princess of Egypt", egyptisk reggae finns det andra som gör bättre. Fråga: Fyra plus till E-Type - av mig?

Håkan Steen