Spartansk och intim bluesbrygd

Hope Sandoval & The Warm Inventions

Plats: Kägelbanan, Stockholm. Publik: 300 (utsålt). Längd: 75 minuter. Bäst: "Suzanne". Sämst: Hope får inte till munspelandet riktigt. Fråga: Varför är hon så rädd för fotoblixtar?

Hennes band Mazzy Star sägs ligga på is och Hope Sandoval bollar numera främst sina musikaliska idéer mot forne My Bloody Valentine-medlemmen Colm O"Ciosoig, tilllika trummis i kvintetten The Warm Inventions.

Men musiken är även här modern amerikansk blues.

Långsamma, repetitiva sånger i spåren efter Velvet Underground och kanske Neil Young.

Lite mer jazz

Möjligen anas ett lite tydligare drag av jazz i den spartanska brygden från fjolårsdebuten "Bavarian fruit bread".

Men annars är det i mycket samma intima intensitet, samma dunkla scenbelysning och samma fragila frontfigur vi möter här som vid senaste Mazzy Star-besöket för två år sen.

När det är som bäst känns det mer som en seans än som en konsert, och i nummer som "Clear day" eller finalen "Suzanne" är det förtätat så man knappt kan andas.

Tekniken krånglar

Samma kärnfullhet finns dock inte i alla sångerna, och ibland märks det lite för väl att detta är blott andra konserten på Europaturnén.

Kommunikationen brister i bandet och tekniken krånglar en del.

Vilket bland annat tar udden av den annars väldigt lovande Stones-covern "Playing with fire".

Håkan Steen