Flåshurtig gubbhumor och taffliga gamla covers?

Läs recensionen av Herreys konsert

FALUN. Stackars bröderna Herrey. De kämpar tappert i sina flagnande guldskor men verkar snabbt komma till samma insikt som vi som står och lider i solen på Stora torget i Falun.

Det här comebackförsöket är ett fasansfullt misstag.

Som ni kanske minns gjorde Herreys ett bejublat framträdande under Melodifestivalen i vintras.

Naturligtvis kunde någon ränksmidare inte låta bli att uppfatta den rara lilla nostalgistunden som ett tecken på att det är dags för en bredare Herreys-comeback.

Generande brister

Det kan vara den minst begåvade idé som kläckts i den svenska underhållningsbranschen sedan Roger Pontare sparkade sin stylist.

Att tre pseudo-artister som inte stått på scen på femton år och bara har en enda hit i bagaget lyckas ro en fem minuter lång pausshow i ett glättigt tv-program i hamn är liksom en sak.

Men ställer man samma figurer på en stor scen i en timme drar man med obönhörlig logik byxorna av dem och blottar alla deras generande brister.

Framför allt visar det sig i Falun att Herreys-repertoaren, frånsett det där enda hit-numret, är helt renons på låtar och för att överhuvudtaget ta sig igenom aftonen tvingas de numer uttorkade deodoranterna fylla ut med taffliga covers och intetsägande gamla albumspår absolut ingen minns; jag har faktiskt aldrig upplevt maken till transportsträcka.

Dåliga estradörer

Vi kan också konstatera att de redan från början okarismatiska mesarna lyckats bli ännu sämre som estradörer och nu försöker kompensera bristen på showmanship med något slags flåshurtig gubbhumor.

Den enda förmildrande omständighet jag kan komma på är det faktum att bröderna själva inser att de är löjliga och inte försöker låtsas om något annat.

Inte mycket att bygga en sommar på, tyvärr.

Herreys

Här kan du se Herrey´s i sommar:

Herreys Plats: Falukalaset, Falun. Publik: Cirka 1 500. Längd: En knapp timme. Bäst: "Diggy-loo, diggy-ley" känner publiken i alla fall igen. Sämst: Var ska vi börja? Fråga: Varför?

Per Bjurman