Det extrema kommer tyvärr att bli normalt
Rusta Sverige inför klimatkrisen
En värmebölja med 25–30 grader över det normala drar in över Sibirien.
Det forskare kallar “extremt onormal värme” kan i sin tur skynda på en farlig process: tinande tundra, smältande permafrost. I den frysbox världen inte får öppna vilar den kraftfulla växthusgasen metan, som i sin tur förvärrar den globala uppvärmningen.
Tinande permafrost räknas till den kedjereaktion som forskare varnat för: när människors utsläpp sätter igång naturens egna uppvärmningsmekanismer.
Där märks även stora skogsbränder, smältande is och därmed mörkare hav som alstrar värme, utdöende naturliga kolsänkor, och så vidare.
En tredjedel av världens befolkning
Just nu delas en populär illustration föreställande en tsunami. I den första lilla vågen löper coronapandemin, i den efterföljande vågen kommer recessionen och i den alltigenom överskuggande vågen rullar klimatkrisen allt närmare. Det kräver en global krishantering som möter alla tre.
Rapporter från FN:s klimatpanel IPCC understryker också att det är stor skillnad på 1,5 och 2 graders global uppvärmning, och hur det drabbar världen.
Redan om 50 år kan en tredjedel av världens befolkning tvingas bli klimatflyktingar. För varje grad som jordens medeltemperatur stiger riskerar ytterligare 1 miljard människor att tvingas in i ett extremt varmt klimat, enligt en ny klimatstudie av forskare från Kina, USA och Europa.
I dagarna släpper Aftonbladets nyhetschef Jonathan Jeppsson en bok om vad som väntar oss i den globala uppvärmningen, med den mindre upplyftande titeln “Åtta steg mot avgrunden”.
“Även om vi upphörde med alla utsläpp i dag, skulle vi inte klara 1,5-gradersmålet”, konstaterar han krasst.
Kustlinjer, torka och brandförsvar
Och tyvärr är det dags för hårda fakta.
Om man drar av alla skygglappar inför klimatkrisen så kommer det att innebära att en grön omställning är nödvändig som en satsning ut ur coronakrisen, för att både kunna minska utsläppen men också lyfta ekonomin med nya jobb.
Men det kommer också att krävas anpassning, och den kommer att se olika ut runt om i världen. Vården måste tillföras resurser. Vårt brandförsvar måste rustas för kommande skogsbränder. Kompensation och förberedelser måste stärka jordbruket inför säsonger av torka. Kustlinjer måste skyddas inför stigande havsnivåer. Nya bostäder kommer att behöva kunna klara allt mer frekventa värmeböljor. Och så vidare.
En hel del av det här arbetet är redan igång, på andra håll behöver takten öka.
För det här är frågor som kommer att bli allt mer akuta för kommande generationer. Det kräver att vi gör grovjobbet redan nu.