Världen har inte råd att tappa bollen igen
Inga ”just in time”-leveranser i klimatkrisen
Många blev nog besvikna när det häromdagen rapporterades ett nytt CO2-rekord från observatoriet på Mauna Loa, Hawaii. Trots att flygplan står på marken och fabriksarbetet stannat av, hade koldioxidhalten passerat 418 ppm i atmosfären. Hur är det möjligt?
Ett skäl är cykliska variationer, när växter som bundit kol förmultnar på stora landmassor, rapporterar Svenska dagbladet.
Men rekord som slås nu beror också på de utsläpp som skett före coronakrisen, samt att utsläppsminskningarna inte är så stora som vi tror.
Det blev inte muntrare efter det.
Tvingas på flykt
Om 50 år kan en tredjedel av världens befolkning komma att tvingas på flykt, eftersom de lever i ett så extremt varmt klimat, konstaterar forskare från Kina, USA och Europa i en ny klimatstudie publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences. Åtminstone om inget görs för att stoppa den globala uppvärmningen. För varje grad som jordens medeltemperatur stiger riskerar ytterligare 1 miljard människor att tvingas in i ett extremt varmt klimat.
Försmak av extremvärmens skadeverkningar har vi fått även på nära håll. Sommaren 2003 dog 35 000 personer i Europa av värmeböljan. Heta sommaren 2018 observerades högre dödlighet i Sverige, torkan skadade jordbruket och ledde till skogsbränder som krävde internationell hjälp. Stora delar av planeten drabbades betydligt värre. Bara under 2018 tvingades över 17 miljoner människor lämna sina hem på grund av klimatpåverkan och naturkatastrofer, extrema väderhändelser som fördubblats de senaste 20 åren. Värmeböljor kommer att bli allt vanligare, i takt med att den globala uppvärmningen fortskrider.
Bristande beredskap
Vi står mitt i en global kris, men måste samtidigt förbereda oss för och förebygga en annan. Sverige tappade bollen inför coronakrisen. Inga lager av skyddsutrustning, ingen bufferthållning och samordning av medicintillgång, inga depåer av livsmedel, inga vaccinfabriker. Regioner har övergått till “just in time”-leveranser. Hotet om en pandemi fanns klart och tydligt, efter smittor som mers och sars, men de viktiga förberedelserna saknades. Trots myndigheternas uttryckliga önskemål.
Sverige har inte råd att tappa bollen nu. Gröna investeringar måste leda vägen ut ur coronakrisen. Satsningar på höghastighetståg, på flyg med klimatkrav, på utbyggda elnät, på elfordon, på förnybara energikällor, på nya reserutiner, på betydligt större närproduktion av varor. Investeringar som i sin tur skulle resultera i mängder av nya jobb. Ett arbete som måste ske globalt.
Coronapandemin är en dyster påminnelse om vikten av att förebygga en kris medan tid är.
Denna chatt är stängd.
Hej, tack för alla frågor, jag har försökt svara på så många som möjligt. Nu avslutar vi för idag. Ha det fint och var rädda om er.
Hej Leif, tåg och höghastighetståg, och alla elektrifierade transporter, är framtiden. Om förslaget som ligger på bordet just nu är rätt är svårt att säga, men kostnaden för ett så omfattande infrastrukturprojekt ligger sannolikt på den nivån. Ser man till olika prognoser för tågtrafiken så har det dessutom underskattats, mer om det här.
Tack själv, Ebba!
Höghastighetståg? Projektet bedöms kosta 205 miljarder kronor och ta runt 25 år att färdigställa. Många uttrycker att det vare sig är miljömässigt eller ekonomiskt försvarbart. I stället finns det andra, betydligt billigare åtgärder som skulle kunna öka kapaciteten både för gods- och persontrafik i det befintliga järnvägsnätet.
Leif6 maj 2020Nu andas naturen ut, låt det fortsaetta med endast få flygresor, mindre biltrafik, mindre vansinnige inkoep af uduglige klaeder, mindre oliefoerbruk.Skit i ekonomien-glaedj er oever at nu får klimatet aentligen -aentligen renaissans.Laeg egoismen på hyllan!
Greta6 maj 2020