Thunberg drog ut kidsen på gatorna

Kristersson måste lära sig ta kritik

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

helskärm

Under söndagen demonstrerade 1500 personer i Stockholm inför EU-valet. Mot angiverilagar, visitationszoner och rasismen som växer sig starkare i Sverige och Europa.

Det är bara ett av flera exempel Sverige sett de senaste månaderna. Människor som tar till gator och torg för att demonstrera.

Det här året var fler än vanligt ute på första maj i Stockholm. Och sedan Israel invaderade Gaza har tiotusentals demonstrerat varje helg i storstäderna. När Kristersson haft öppen afterwork har regeringens klimatpolitik och hållning till Israel ifrågasatts.

Studenter och Greta Thunberg har slagit upp läger i solidaritet med Palestina på landets universitetscampus.

Demokratihot

Alla jublar dock inte. Engagemanget har mött kritik från politiker. Som ett brev på posten Ulf Kristersson anklagade klimataktivister för att vilja sabotera de demokratiska processerna i Sverige. Och utbildningsminister Mats Persson kallar studenterna som slagit läger på landets lärosäten för ett “hot mot den akademiska friheten och det öppna demokratiska samtalet”.

Men demonstrationer och protester är inte en fara för demokratin. Inte heller för det demokratiska samtalet. Tvärtom.

Kanske började det redan 2018. Då var Thunberg en okänd femtonåring som satt utanför riksdagen och skolstrejkade för klimatet. Därmed startade hon en klimatrörelse som spred sig som en löpeld bland ungdomar.

Inga zombies

Nu finns Fridays for Future över hela världen. Och nya grupper har slutit upp i kampen för klimatet. Som de sjungande Rebellmammorna, som i april stickade en fyra kilometer lång halsduk som de virade runt riksdagen.

Aktivisterna har blivit en kraft att räkna med. Och politikerna tvingas förhålla sig till deras budskap, eftersom de tar allt större plats i det offentliga rummet.

Det är tydligt att protester och demonstrationer är på frammarsch i Sverige. Det punkterar myten om lata ungdomar som sitter hemma som zombies med näsan i mobiltelefonerna. Dessutom är det ett styrketecken för demokratin.

Oro

Men universitetslektorn Sandra Friberg pekar i en debattartikel ut ett hot mot protesterna. Hon uttrycker en oro över att domstolarna börjar bestraffa mindre ordningsstörningar som personer orsakar när de fredligt använder sina grundlagsskyddade yttrande- och demonstrationsfriheter.

Det om något hotar det demokratiska samtalet och yttrandefriheten – inte invånare som gör sina röster hörda på gatorna. De är ju trots allt de som utgör demokratin.