Frankrike på väg mot en politisk avgrund
Macron varnar nu för inbördeskrig
Frankrike är inte ett land för den som gillar mellanmjölk. Här är det starka ostar, vin och dramatik som gäller.
Men ibland blir det för mycket även för fransmännen.
Att klämma in EU-val, nyval och OS på en sommar blir tajt. Särskilt i ett Europa där hatbrott, terrornivå och värmerekord slår i taket. Cocktailen smakar inte precis semester, snarare molotov.
Eller som den franska presidenten Emmanuel Macron uttryckte det häromdagen: inbördeskrig.
Det var hans slutsats om “extremistpartierna” vinner valet. Det vill säga Jean-Luc Melénchons vänsterparti “Det okuvade Frankrike” eller Marine Le Pens högerextrema Nationell samling. Macron fortsätter alltså att föra en kampanj på att hans mitten-parti, Renässans, är det kaosfria alternativet. Lite sten i glashus-vibe på det uttalandet, med tanke på hur Macrons politik utlöst historiskt stora protester i landet.
De få veckor som förlöpt sedan presidenten utlyste nyval förtjänar nästan en guldpalm för sin dramatik.
Det började med att högerpartiet, Republikanernas, partiledare, Éric Ciotti, öppnade upp för samarbete med högerextremisterna Nationell Samling. Då förslaget inte var förankrat hos resten av partiet, blev det rabalder och krav på avgång. Ciotti vägrade och låste in sig i partiets högkvarter. Trots att partiet försökte rösta bort honom, är Ciotti fortsatt kvar.
Vänsterut har det också varit stökigt. Macron såg passande nog till att utlysa val när vänstern är som svagast. Den tidigare vänsterkoalitionen, Nupes, hade före valet säckat ihop på grund av interna stridigheter och synen på konflikten mellan Israel och Palestina.
Efter EU-valet var det tydligt att en ny koalition var enda vägen framåt. Efter en del vevande gick de franska socialdemokraterna med på att bilda en koalition med Mélenchons vänster och landets kommunistparti. Det franska miljöpartiet hängde med av bara farten. Tillsammans skapade de “Den nya folkfronten”, som bland annat går till val på att sänka pensionsåldern till 60 år. Men än så länge har gänget inte lyckats enas om en premiärministerkandidat.
Det har man däremot i Macrons parti. Där blir den tidigare premiärministern, och presidentens ”lillebror”, Gabriel Attal, frontfiguren. Hos Nationell samling blir det stjärnskottet Jordan Bardella som kandiderar.
Ska man tro på mätningarna är det nog just Nationell samling och Folkfronten som går vidare till nästa omgång. I så fall blir det mittenväljarna som avgör utgången.
Att Macron nu försöker framställa vänstern som lika farlig som Nationell samling blir således absurt. Det går absolut att peka på problem – inte minst antisemitism – inom den franska vänstern, men där får man ha i åtanke att den koalitionen inte är auktoritär. Eller har en grundare som sagt att förintelsen är en detalj i historien, vilket Nationell samlings Jean-Marie Le Pen gjort.
Om några dagar vet vi mer om hur den franska framtiden ter sig. För att lugna nerverna rekommenderas att ackompanjera valrysaren med ett glas rött och valfri ost.
***
Till den här texten fanns en chatt vars inlägg du kan läsa nedan.
Denna chatt är stängd.
- Fanny Jönsson26 juni09.26
Nu stänger jag chatten för dagen! Tack för era intressanta tankar. Hörs snart igen!
- 26 juni09.26
Nyliberalismens extrema egoism där rika tillåts tro att de är gudar banar väg för högerextremism. När medelbklassen inte får det bättre måsta man ju hitta en orsak. Och de högerextrema kan på ett enkelt sätt skylla allt på invandring och får folk att tro på detta.
Billy Bob - 26 juni09.26
Godmorgon
Ytterhögern är inte bra, vänsterkoalitionen bör alla ha koll på. Se bara Ryssland Vänsterpartiet Kommunisterna som är vänster vad de gör när de har makten. Vi bör nog se med klara ögon vad som sker i vårt närområde också.
sven_erik_jonssonJa, men jag skulle än en gång vilja betona att vi pratar om en vänsterkoalition här. :)
Fanny Jönsson - 26 juni09.25
I Sverige har VPK, senare V, tidvis haft stort inflytande på politiken men inte har vi kommit till någon avgrund. Politiken pendlar åt höger och vänster och vissa tycker om att överdriva effekterna av att ”fel” sida får makten. Det är bara att titta på Magdalena Andersson som kallat högerpartierna för en regim och därmed jämfört Sverige med totalitära diktaturer. Att använda okvädesord och skrämmas med domedagen om man är på väg att förlora makten är också en vanlig strategi. Nej, Frankrike överlever nog utan vare sig avgrunder eller inbördeskrig om Nationell Samling kommer till makten.
PeterHej! Jag tycker det är att försköna högerextremismens inflytande och vara en aning historielös. Samtidigt kanske vi har olika bilder av vad ett "förstört land" är? Är det ett land där mänskliga rättigheter bortprioriteras, där aborträtten ryker och auktoritära principer råder? Jag tycker nog det.
Fanny Jönsson - 26 juni09.23
Har Makaronen snackat med Magda och fått råd om hur mkt man ska ljuga inför varje valrörelse om sina politiska motståndare. Förstår att han är desperat men han har bara sig själv att skylla, bara en idiot utlyser nyval när man vet om att stödet är lågt
AHFast om man vänder på det kan man ju säga att det är att lyssna till vad folket säger? Vidare undrar jag när du menar att Magda har ljugit?
Fanny Jönsson