Katastrofval i Frankrike – Le Pen sopar banan

Nu hänger allt på mittenväljarna

Det må se homogent ut, men de olika partierna i Frankrike vill väldigt olika saker.

Så var dagen kommen, det var dags för första valomgången i det nationella parlamentsvalet i Frankrike.

Ett val som inte bara kommer bestämma inrikespolitiken, utan även vem som blir landets nya premiärminister. Presidenten, Emmanuel Macron, kommer dock sitta kvar. Han utses i ett annat val (nästa är 2027) och fortsätter därför ha makt över utrikespolitiken och försvaret.
Men hur enkelt samarbetet blir med den nya regeringen beror helt och hållet på vem som kommer till makten, då de även avgör mycket pengar som ska gå till försvars- och utrikesfrågor. Detta gör att även Frankrikes roll i EU och Nato kan förändras, särskilt då högerextrema Nationell Samling tidigare varit rätt Putin-vänliga.

Därför är omvärlden nu också på helspänn. För Nationell Samling gjorde storslam i första valomgången, enligt Ipsos. Le Pens parti fick cirka 33 % av rösterna, medan vänsterkoalitionen Folkfronten fick runt 28 % och presidenten Emmanuel Macrons gäng, Tillsammans, cirka 20 %.

Republikanerna fick cirka 10 procent av rösterna. I nuläget har partiets företrädare sagt att de ska stödja Nationell Samling framöver, men det är en position som inte delas av hela partiet.

Enligt Ipsos har cirka 60 % av de röstberättigade fransmännen röstat denna gång, vilket kan jämföras med år 2022 då den siffran låg runt 39 %. Ett så högt valdeltagande har inte skådats sedan 80-talet.

Frågan är hur om siffran håller i sig till 7 juli. Eller blir ännu större?

För nu är det tydligare än någonsin: Macron är nog borträknad, den stora fajten är mellan högerextremisterna och vänstern.

Tidö, men franskt

Men innan vi dissekerar den frågan behövs lite bakgrund till hur tusan vi egentligen hamnade här.

Varken fransmännen eller Macrons egen regeringsgäng var beredda på nyval. Presidenten bestämde sig för att utlysa det här valet på egen hand, efter att ha fått ett bottenresultat i EU-valet.

Sedan dess har fransmännen haft valkampanjer på anabola. Trots sin tidsfrist har den hunnit innehålla både dramatik, debatter och nya allianser. Republikanernas parti, vars företrädare aldrig har lovat att samarbeta med extremhögern, har bildat allians med främlingsfientliga Nationell Samling. Tänk dig Tidö, but make it french.

Den enda skillnaden är väl att Macrons liberala mittenallians verkar ovilliga att haka på. Men vem vet hur det utvecklar sig?

Gratis skolmat

Till vänster ser vi den största koalitionen i Frankrike sedan François Mitterand. De kallar sig den Nya folkfronten och är en sammanslagning av de gröna, vänstern, kommunisterna och socialistpartiet. Enligt en undersökning från Ifop, så är de tre viktigaste frågorna i valet: hushållsekonomiska frågor (köpkraft och löner), brott- och straff (nationell säkerhet) samt hälso- och sjukvårdsfrågor.

Det är också några av de frågor som toppar de olika partiernas valprogram. Hos Nya Folkfronten vill man höja minimilönen, sänka pensionsåldern, införa gratis skolmat och låta papperslösa lättare få uppehållstillstånd.

Även i den högerextrema alliansen snackas det om sänkt pensionsålder. Därtill vill partiet ta bort den garanterade rätten till medborgarskap om du föds på fransk mark, att gränskontrollerna ska skärpas och att bidrag villkoras till den som har arbetat i minst fem år.

I Macrons mittenallians vill man slopa straffrabatten för ungdomar, införa sociala medier-lås och en åldersgräns på mobiltelefoner.

Kändisar engagerar sig

Några av landets mest inflytelserika artister, idrottsmän och kändisar har uttalat sig för att försöka påverka valomgången. De flesta med uppmaningen att inte rösta på Nationell Samling.
Ändå var det dem det gick bäst för nu.

Men mycket kan hända. Det finns 577 platser i parlamentet, och efter nya valomgången ska en ny regering bildas. I nuläget ser det inte riktigt ut som att någon av allianserna skulle få egen majoritet ens i andra valomgången, vilket får en att undra hur regeringsmakten slutligen kommer fördelas. I synnerhet då Nationell Samlings premiärministerkandidat och stjärnskott, Jordan Bardella, sagt att han inte kommer bli premiärminister utan majoritet i parlamentet.

Håller andan

Valet är inte bara för fransmännen, det är en angelägenhet för hela Europa. Frankrike är en bärande pelare inte bara i NATO, utan även EU. Hur inrikespolitiken ser ut inom landet, kommer också avspegla sig utåt.
Med tanke på spänningarna – och splittringen – i landet kan valresultatet den 7 juli inte bara leda till parlamentariskt kaos, det kan också leda till stora demonstrationer.

Nu har vi en vecka på oss till nästa valomgång. Då Macrons parti hamnade så pass långt ifrån Nationell Samling och Folkfronten kommer nog en del av hans väljare tänka om till 7 juli. Detsamma gäller republikanernas väljare.

Frågan är bara vart det barkar, för ska man tro högern och liberalerna är vänsterns politik om gratis skolmat tydligen lika radikalt som att villkora det franska medborgarskapet.

Men redan nu har redan Macrons parti och vänstern uppmanat sina kandidater att dra sig ur valet i de valkretsar där de hamnat på tredje plats. I så fall står valet på söndag i realiteten bara mellan två parter.

Förhoppningsvis räddar fransmännen sitt land från högerextremismens klor igen nästa söndag. Bara de vågar gå åt vänster. Det borde de dessutom göra, då vänstern lagt sina röster på Macron förr för att hålla Nationell Samling borta från makten.

Qui vivra, verra, som man säger. Fram tills den sjunde håller fransmännen, och resten av Europa, andan.


***

Texten kommer har uppdaterats efter att valresultatet presenteras.