När koleran kom fanns ingen Anders Tegnell

Vi bekämpar inte virus genom att lägga ner Sverige

Anders Lindberg

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

helskärm

Lyssna på krönikan, Anders Lindberg läser

DALARÖ De ligger ofta lite avsides, kolerakyrkogårdarna. På Dalarö söder om Stockholm användes en slänt ett femtiotal meter från huvudvägen. På sommaren ligger fritidsbåtar och guppar i en kanal nedanför.

"Vilorum för de i farsot bortryckta 1830" står att läsa. I massgraven vilar 35 människor, på ett ungefär. Den gången fanns ingen Anders Tegnell.

Tidpunkten på stenen är fel, den stora koleraepidemin i Stockholm var 1834. Tre tusen människor dog eller ungefär fyra procent av befolkningen. Men minnesplatsen på Dalarö ställdes i ordning nästan hundra år senare, på tröskeln till ett annat Sverige.

Självklart fanns läkare även på 1830-talet och till och med en statlig myndighet, Sundhetskollegium. Den 18 augusti 1834 berättade den då nystartade tidningen Aftonbladet om koleran i Göteborg att: "Fem Läkare äro idag ankomne från Stockholm, och en, genom enskilt försorg, från Köpenhamn." för att hjälpa.

I samma text spekulerar man om inte orsaken till koleran kunde vara "luftens förpestande" eller regn med en "ryslig stank". Folk dog som flugor.

Problemet var inte brist på god vilja utan på vetenskap. Hur många av de som vilar på Dalarö kolerakyrkogård hade räddats med dagens medicin? Sannolikt alla.

Sjukdomen ger kraftiga diarréer och orsakas av en bakterie, vibrio cholerae, som sprids via smittat vatten. I dag behandlas kolera med vätskeersättning eller antibiotika. Men viktigast är god hygien och sanitet.

De som formade den tidiga arbetarerörelsen hade egna minnen i familj och släkt av koleran. Att rensa upp bland lorten, vädra ut det gamla och bygga ett nytt Sverige utan dass på gården blev en ideologisk dogm.

Vägen från Sundhetskollegium till Folkhälsomyndigheten är berättelsen om det moderna Sverige. Det krävdes ett helt samhälle för att bekämpa en farsot. Vi lyfte oss från Fattigsverige till världsklass genom att tro på förnuft, vetenskap och teknik och genom samarbete med varandra.

I dag skälls mycket på Anders Tegnell, särskilt på sociala medier, och på många håll kritiseras vår förvaltningsmodell där starka expertmyndigheter håller i taktpinnen även vid kriser. Kritiken har i regel ett alarmistiskt tonläge och ställer krav på "handlingskraft", "snabbhet" och att regeringen borde "köra över" Folkhälsomyndigheten.

Jag tycker kritikerna har fel.

Dels för att de i regel inte vet vad de pratar om. Många har i någon månad letat på nätet och hittat lite olika rapporter, forskare och exempel från andra länder som de gillar.

Grejen med vetenskap är att det sällan bara finns en sanning, det handlar ofta om sannolikheter och forskare tycker olika. Poängen med en expertmyndighet är att den samlar och värderar all tillgänglig kunskap. Därför är det troligare att Folkhälsomyndigheten träffar rätt än att någon annan gör det.

Dessutom finns en underliggande populism i debatten som jag ogillar. Att experter ska ifrågasättas just eftersom de kan en massa saker. Att "folket" vet bättre. Att regeringen borde "lyssna" och exempelvis stänga ner skolor eller sätta hela landet i karantän trots att expertmyndigheten inte kräver det.

I Danmark, som ofta hyllas på nätet, har man gjort just så. Kört över myndigheterna. I Norge förbereds nu en form av undantagslagar där både grundlagen och de mänskliga rättigheterna ska kunnas sättas ur spel för att hindra smittspridning. Oppositionen hejar på.

Det finns många tillfällen i historien då politisk handlingskraft har fått gå före vetenskap och juridik. De brukar kallas "avskräckande exempel".

Men jag har även en annan invändning mot de som vill stänga ner och bomma igen mer än absolut nödvändigt. Vårt land skulle sluta fungera, vår arbetsmarknad, vår ekonomi och därmed vår möjlighet att långsiktigt bedriva sjukvård och bekämpa smittan skulle upphöra.

Vi stoppar inte ett virus genom att lägga ner Sverige.

Rapporterna om smittan den senaste veckan från Europa har varit hårresande. Italien har nu fler döda än Kina och igår avled omkring 800 människor där – på en dag.

I Sverige står Stockholm i första linjen och sjukvården mobiliserar så mycket resurser och personal den kan. Försvarsmakten sätter upp ett fältsjukhus och företag försöker ställa om produktionen och rensar sina lager på skyddsutrustning. Antalet intensivvårdsplatser ökar snabbt men om inte smittspridningen bromsas kommer vården att tvingas börja hårdprioritera vilka som kan få hjälp.

”Allvaret ska inte förringas, men det finns goda skäl till att känna hopp” sa kung Carl XVI Gustaf i sitt tal om Coronaviruset på Kungliga slottet i veckan.

En stor del av talet riktades till alla över 70 år som han uppmanade att följa Folkhälsomyndighetens råd och undvika sociala kontakter av omsorg om sig själv och andra. Kungen och drottningen ska föregå med gott exempel.
Det tillhör möjligen ovanligheterna att Aftonbladets ledarsida med gillande citerar kungen, men hans personliga föredöme är viktigt nu.

Regeringen måste fortsätta klara balansgången mellan att begränsa smittspridningen och ändå hålla igång vård och omsorg, livsmedelsdistribution, ordning och säkerhet, elektricitet, sophämtning, internet och i förlängningen människors försörjning. Bland annat.

Det kommer att bli väldigt, väldigt tufft.

Ändå har kungen rätt i att det finns anledning att känna hopp.

Vi är världens modernaste land med unikt högt förtroende för myndigheterna. De allra flesta följer råd från smittskyddsläkare och tar ett stort eget ansvar. Vi har en sjukvård i världsklass som för varje dag ökar sin förmåga att ta hand om de mest sjuka. Näringslivet och det civila samhället gör stora insatser och Sverige har urstarka statsfinanser.

I helgen räknar sjukvården med att antalet patienter som behöver intensivvård kommer att öka snabbt. Och på måndag vid lunch publiceras nya varselsiffror. Näste vecka kan bli avgörande både för själva krisen och för hur mycket som blir kvar av vår ekonomi och arbetsmarknad när detta är över.

Svensk sjukvård kan inte göra sitt jobb utan hela samhällets kraft i ryggen. Hjulen måste fortsätta snurra.

***

Chatta med Anders Lindberg om Coronakrisens politiska och ekonomiska konsekvenser. Chatten öppnar 09:00 men ställ dina frågor redan nu.